Staten anpassas till nya regioner
Landstingen bör ersättas av sex till nio direktvalda regionkommuner, föreslår Ansvarskommittén. Även länsstyrelserna och andra statliga myndigheter ska anpassas till den nya strukturen.
Dagens 21 länsstyrelser blir alltså betydligt färre om kommitténs förslag genomförs.
Länsstyrelserna får också ändrade arbetsuppgifter. I princip ska all tillsyn vara statlig, anser kommittén. Det innebär att det mesta av kommunernas tillsynsverksamhet förs över till länsstyrelserna, som ska inrätta särskilda tillsynsdelegationer.
Å andra sidan tar de nya regionkommunerna över arbetsuppgifter från länsstyrelserna, till exempel att besluta om hur regionala utvecklingsanslag ska användas och så småningom om bidrag från EUs strukturfondsprogram.
Regionkommunerna ska också ansvara för regional naturvård och kulturmiljövård.
Sammanfattningsvis vill Ansvarskommittén ge regionkommunerna ett ”utvecklingsuppdrag”, medan länsstyrelserna får ett ”myndighetsuppdrag”.
Länsstyrelserna ska i högre grad än i dag vara statens förlängda arm i storlänen. Deras geografiska indelning ska vara densamma som regionkommunernas. Dessutom vill kommittén att de statliga sektorsmyndigheter som Ams och Försäkringskassan ska ha samma regionala uppdelning.
Myndigheterna har hittills organiserat sig utifrån vad som är bäst för dem själva. Det har skapat stora problem i samarbetet med länsstyrelser, landsting och kommuner och ytterst för medborgarna, anser kommittén.
En övergripande uppgift för länsstyrelserna blir att ha ett helhetsperspektiv på regionen och motverka den splittring som sektorsmyndigheternas specialisering innebär. Sektorsgränserna leder i dag till att människor som behöver hjälp från flera sektorer, som sjukvård, försäkringskassa och arbetsförmedling, inte alltid får bästa möjliga stöd, säger Ansvarskommittén.
Den kunskap som länsstyrelserna har om sådant som högre utbildning, vägprojekt och kommunala problem ska redovisas till regeringen som ett ”tvärsektoriellt kunskapsunderlag”. Regeringskansliet måste å sin sida kunna samspela med såväl länsstyrelser som sektorsmyndigheter. Då krävs ett nytt arbetssätt i regeringens kansli, anser kommittén, som förordar en samlad översyn.
Regeringens styrning av kommuner och landsting är sektoriserad, dåligt samordnad och oprioriterad, sägs det i betänkandet. Olika styrmedel används utan att man vet vilka effekter de har, och ibland är styrsignalerna motstridiga. I fortsättningen bör staten styra genom antingen normer – lagar, förordningar och föreskrifter – eller genom så kallad kunskapsstyrning. Det senare innebär att förmedla erfarenhetsbaserad och vetenskaplig kunskap om de offentliga verksamheterna.
En del av den nuvarande styrningen, såsom allmänna råd från myndigheterna. bör däremot utmönstras. Nationella handlingsplaner, icke bindande avtal och tillfälliga projekt bör också begränsas väsentligt, anser kommittén.
Kommittén föreslår vidare att regeringen tar fram en strategi för styrningen, och att former för samråd mellan stat, kommuner och regionkommuner regleras i en förordning.
De nya regionkommunerna ska ha mellan en och två miljoner invånare vardera, föreslår kommittén. För att bilda en regionkommun med färre än en halv miljon invånare ska det krävas starka skäl.
Varje region ska ha minst ett universitet och ett regionsjukhus, alternativt ett samarbete med ett regionsjukhus i en annan regionkommun.
Tre personer ska enligt förslaget utses för att driva processen mot bildandet av sex till nio regionkommuner. Helst ska ombildningen ske i samband med de allmänna valen 2010 och vara igång vid årsskiftet därefter. Om det inte lyckas bör staten gripa in och se till att processen är avslutad senast 2014/2015.
En dominerande uppgift för regionkommunerna blir sjukvården. Kommittén har lagt ett förslag till en samlad patientlag som ska tydliggöra patientens rättigheter. Bland annat ska man som patient kunna välja en specialist av annat slag än en allmänläkare till fast läkarkontakt.
– Lägg förslaget i malpåse
Ansvarskommittén har arbetat i nära fyra år under ledning av Mats Svegfors, landshövding i Västmanlands län. Alla riksdagspartier har suttit med, och samtliga är överens om de förslag kommittén lagt fram.
Förslagen får också godkänt av organisationen Sveriges kommuner och landsting.
ST har emellertid gått ut med kritik för bristande medborgarperspektiv. Problemet med att bara ändra läns- och regionindelning är att skillnaderna mellan rikedom och fattigdom, och mellan olika landsändar, är för stora, säger STs ordförande Annette Carnhede.
– Varför ska funktionshindrade i vissa kommuner vänta på personliga assistenter i flera år? Med kommitténs förslag kommer vi inte närmare en lösning på sådana problem. Om sjukvården, äldreomsorgen och annan service ska fungera lika bra i hela Sverige så måste staten få befogenhet att följa upp att kommuner och landsting tar sitt ansvar gentemot den enskilde, säger Annette Carnhede i ett pressmeddelande.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
