Staten alltmer koncentrerad till större städer
Under senare år har mindre orter förlorat statliga arbetstillfällen, då myndigheter flyttat kontor till större städer. Det konstaterar Statskontoret i en rapport. ”Regionala hänsyn kommer ganska långt ned på listan när myndigheter beslutar om sin lokalisering”, säger Statskontorets generaldirektör Ingvar Mattson.
Statskontoret har på regeringens uppdrag undersökt var de statliga jobben finns och hur myndigheter resonerar när de bestämmer var de ska bedriva sin verksamhet. Det var ett uppdrag Statskontoret fick efter att Skatteverkets planer på att stänga ett antal lokala kontor väckt debatt. Skatteverket skrinlade senare nedläggningsplanerna. Statskontoret har dock inte granskat Skatteverket specifikt, underströk generaldirektör Ingvar Mattson vid en presskonferens i dag, torsdag.
Statskontoret har bland annat undersökt var statliga arbetstillfällen fanns 2008, 2010 och 2014. Under perioden 2008-2014 ökade andelen statliga jobb i större tätorter – med minst 50 000 invånare – från 66,4 procent till 69,9 procent. Omvänt förlorade mindre orter och glesbygd statlig verksamhet.
Samtidigt pågår en urbanisering i hela samhället. Men den håller inte jämna steg med statens flytt från mindre orter, noterar Statskontoret i sin rapport.
Enligt Ingvar Mattson är det sällan myndigheter fattar strategiska beslut om var de ska finnas. Lokaliseringsfrågan är snarare en del av verksamhetsplaneringen, och i den väger kostnadseffektivitet och möjligheter att rekrytera kompetent personal tungt.
– Man början inte med att ställa sig frågan ”var ska vi vara”, och man gör inga omfattande omlokaliseringsbeslut. Oftast flyttar man något inom ett och samma län. De stora myndighetsflyttar som genomförts har skett på initiativ av riksdag och regering.
Flera av de granskade myndigheterna säger att de flyttar för att öka storleken på sina enheter.
– De anser att det underlättar styrningen att ha få stora enheter i stället för många små, säger Ingvar Mattson.
Myndigheterna har enligt en förordning skyldighet att ta hänsyn till regionalpolitiska aspekter vid beslut om lokalisering.
– Men de undersökningar vi har gjort visar att regionala hänsyn kommer ganska långt ned på listan.
För medborgarna tycks dock den statliga närvaron ha betydelse för upplevelsen av statens service. En enkät som Statskontoret gjort bland 6 000 personer visar att de som har statlig verksamhet i kommunen, exempelvis ett försäkringskassekontor eller en arbetsförmedling, är mer nöjda med servicen än de som inte har det.
Enkäten visar också att boende på mindre orter, lågutbildade och utlandsfödda oftare än andra besöker myndigheters kontor.
Statens närvaro har också effekt, om än måttlig, på den lokala arbetsmarknaden i stort. Där har Statskontoret tittat på Energimyndighetens flytt till Eskilstuna, Riksantikvarieämbetets flytt av delar av verksamheten till Visby och inrättandet av Statens servicecenter i Gävle.
– De direkta effekterna är ju de jobb som myndigheten har. Däremot ser vi små effekter på annan aktivitet som flytten genererar.
En slutsats som Statskontoret drar är att det kan krävas en kritisk massa av statlig verksamhet på en ort för att ge effekt på den övriga arbetsmarknaden, ett slags statligt kluster som skapats till exempel i Sundsvall.
Ingvar Mattson bedömer också att regeringen behöver sätta ett tryck på myndigheterna att leva upp till kraven på regionalpolitiska hänsyn.
– Man behöver påminna myndigheterna om att de har ett regionalpolitiskt ansvar. Man måste levandegöra bestämmelsen så att det faktiskt sker.
STs ordförande Britta Lejon tycker att Statskontorets rapport innehåller flera kloka konkreta förslag, bland annat att myndigheterna ska göra dokumenterade konsekvensanalyser innan de beslutar om flytt.
– Det kan verka självklart, men det är inte fallet i dag. Förslaget innebär en skärpning av vilket underlag man ska ha inför ett beslut.
Ett annat bra förslag är, anser hon, att en myndighet som vill förändra sin lokala organisation ska samråda med andra lokala myndigheter och länsstyrelsen.
– Det är viktigt att man inte bara ser till sitt eget stuprör.
Hon håller även med när Statskontoret varnar för långvariga svackor i verksamheten i samband med stora, politiskt beslutade omlokaliseringar. Under presskonferensen betonade förvaltningsminister Ardalan Shekarabi, S, att regeringen nu åter ser över möjligheten att flytta statlig verksamhet från de största städerna.
– Men det finns en trögrörlighet, och det finns goda skäl för det, menar Britta Lejon.
Statskontorets rapport om lokalisering
- Statliga myndigheter har omkring 235 000 anställda, vilket motsvarar cirka fem procent av den svenska arbetsmarknaden.
- Statlig verksamhet finns i 265 kommuner.
- 60 procent av alla huvudkontor eller motsvarande ligger i Stockholm.
- Stockholms län har flest antal statligt anställda, runt 71 000. Därnäst kommer Västra Götaland och Skåne. Gotland och Kronoberg är i andra änden av skalan.
- I relation till antalet invånare finns flest statsanställda i Stockholms, Uppsala och Norrbottens län. Andelen är lägst i Södermanlands, Kalmar och Hallands län.
- Den statliga närvaron har sedan 2008 minskat i absoluta tal i tätorter med färre än 10 000 invånare.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
