Stabilt förtroende för rättsväsendet
Mindre än varannan svensk har förtroende för rättsväsendet som helhet, visar Brottsförebyggande rådets, Brå, senaste undersökning. Bara var tredje uppger att de har förtroende för Kriminalvården. Förändringen jämfört med föregående år är liten.
I den nationella trygghetsundersökningen har Brå frågat 73 500 personer bland annat om deras förtroende för rättsväsendet och de fyra myndigheterna Polisen, Åklagarmyndigheten, Domstolarna och Kriminalvården. Undersökningen visar på små förändringar i förhållande till tidigare undersökningar sedan år 2007.
Mindre än hälften, 48 procent, i åldrarna 16-84 år säger att de har stort förtroende för rättsväsendet som helhet. Det är i stort sett oförändrat jämfört med 2018, då andelen var 47 procent. Kvinnor har större förtroende för rättsväsendet som helhet än män. Störst förtroende för rättsväsendet har personer med eftergymnasial utbildning, där sex av tio uppger att de har stort förtroende. 22 procent av de tillfrågade säger att de har mycket eller ganska litet förtroende för rättsväsendet som helhet.
När det gäller de enskilda myndigheterna är förtroendet störst för Polisen. 52 procent uppger att de har stort förtroende för polisens sätt att bedriva sitt arbete. Bland kvinnorna är förtroendet högre, 56 procent, än bland männen, 47 procent. Var femte uppger att de har mycket litet eller ganska litet förtroende för polisens arbete.
39 procent av de tillfrågade har stort förtroende för åklagarnas sätt att bedriva sitt arbete, vilket är en ökning sedan 2018 då andelen var 36 procent. Det är vanligare att kvinnor har stort förtroende för åklagarna än att män har det. Sett till ålder är andelen med stort förtroende för åklagarna störst i åldersgruppen 35–44 år. 18 procent har mycket litet eller ganska litet förtroende för åklagarna.
Förra året uppgav 36 proent att de stort förtroende för domstolarna, i år är siffran 38 procent. Kvinnor har högre förtroende för domstolarna, 40 procent, än män, 37 procent. 23 procent av samtliga säger att de har mycket litet eller ganska litet förtroende för domstolarna.
Bara 33 procent av befolkningen uppger att de har stort förtroende för kriminalvårdens sätt att bedriva sitt arbete. 17 procent säger att de har mycket litet eller ganska litet förtroende för kriminalvården. Störst förtroende för kriminalvården finns i den yngsta åldersgruppen 16-19 år.
Brå har också frågat om förtroendet för hur rättsväsendet som helhet hanterar brottsmisstänkta. 42 procent uppger att de har stort förtroende för att misstänkta hanteras på ett rättvist sätt. Det är en ökning från 2018 då andelen var 40 procent. Det är i princip lika vanligt bland män som bland kvinnor att ha stort förtroende för att rättsväsendet som helhet hanterar brottsmisstänkta rättvist.
Sämre är det med förtroendet för att rättsväsendet som helhet behandlar brottsutsatta på ett bra sätt, där 28 procent svarar att de har ganska eller mycket stort förtroende. Det är något vanligare att kvinnor har stort förtroende för hur rättsväsendet som helhet behandlar brottsutsatta än män.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
