ST vill begränsa DNA-test
Justitiedepartementet vill att Rikspolisstyrelsen bygger en databas för DNA-prov från omkring 500 polisanställda och stora delar av personalen vid Statens kriminaltekniska laboratorium, SKL. ST är kritiskt till omfattningen.
Syftet med den så kallade elimineringsdatabasen är att minska risken att DNA från anställda av misstag hamnar i brottsutredningar där man använt DNA-material. I justitiedepartementets promemoria föreslås en lagändring som innebär att personalen blir skyldig att på begäran lämna salivprov. Statligt anställda är annars skyddade mot påtvingade kroppsliga ingrepp.
Promemorian gör bedömningen att omkring 500 polisanställda kommer att omfattas. Hur många anställda vid SKL som berörs är inte fastställt, men myndighetens ledning anser att skyldigheten att lämna prov ska gälla alla.
ST säger i sitt remissvar att en elimineringsdatabas i sig är berättigad för att säkra kvaliteten, men att omfattningen är för stor. Lagstiftningen måste utgå från att proverna hanteras på ett korrekt sätt, och då behöver bara den personal som arbetar med insamling och analys av prover ingå, anser ST. Om hanteringen av DNA-prover brister får man lösa det med utbildning eller genom att tillgången till vissa arbetslokaler begränsas.
ST ifrågasätter också departementets förslag att alla leverantörer till SKL ska DNA-testas. Det skulle enligt promemorian kunna ske genom SKL i sina upphandlingar kräver att leverantörerna åtar sig att lämna DNA-prov. Men enligt ST kan leverantörerna inte garantera det, och det skulle också innebära att anställda hos leverantörerna inte har en verklig möjlighet att lämna ett frivilligt samtycke. En annan invändning är att det skulle strida mot principen om proportionalitet att ställa ett sådant krav.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
