ST: Utnyttja de civila utredarna bättre

POLISEN2008-11-19

Civila utredare bör få större befogenheter än vad de har i dag. ST föreslår därför fler och mer långtgående lagändringar än dem som nyligen lagts fram av Rikspolisstyrelsens särskilda utredare.

I dagarna presenterade polismästare Holger Radner, på Rikspolisstyrelsens uppdrag, en analys där han dels utrett brottsutredarfunktionen överlag, dels de civila utredarnas villkor. Han föreslog bland annat att Rikspolisstyrelsen borde verka för att ändra lagen så att de civila utredarnas befogenheter ökar.

ST presenterar nu en egen kartläggning och analys. Den visar att de civila utredarna utgör elva procent av Polisens utredare. Kartläggningen visar också att majoriteten av dem har formell kompetens, ofta i form av 18 till 20 veckors utbildning på Polishögskolan, men att kompetensen tas tillvara i varierande grad. Flertalet arbetar med kvalificerade utredningar, medan några inte tillåts göra detta.

– Olikheterna tyder på brister i ledning och styrning av utredningsverksamheten i polismyndigheterna. Vi föreslår därför ändringar i fler lagrum för att i framtiden slippa tveksamheter kring detta och inte minst för att effektivisera rättsväsendet, säger Anne-Cathrine Brandt, som lett STs utredning.

Holger Radner föreslog bland annat att åklagare ska slippa gå via en polis för att be en civil utredare att vidta åtgärder i en förundersökning, liksom att civila utredare borde få hålla så kallat anhållningsförhör med någon som gripits. ST går på samma linje, men föreslår alltså förändringar i fler lagrum. Till exempel önskas en lagreglering om att civila utredare, precis som poliser, ska ha rapporteringsskyldighet och anmäla om nya brott framkommer i förhör. Dessutom föreslås att civila utredare inkluderas när det gäller förhör innan förundersökning är inledd.

– De civila utredarna har under många år behandlats som strykklass på flera arbetsplatser, även om många också behandlats bra. Som medborgare spelar det ingen roll om du är polis eller civil, bara du kan utföra arbetet på ett bra sätt, säger Anne-Cathrine Brandt.

ST föreslår även att det ska klargöras vad som menas med civil utredare och vilka utbildningskrav som ska gälla för dessa. Vidare föreslås att man ska använda en enhetlig benämning, civil utredare.

Civila utredare har utbildning

Civil personal inom Polisen har arbetat med brottsutredningar sedan Polisens förstatligande 1965. Utbildning i utredningstjänst för civilanställda har funnits på Polishögskolan sedan slutet av 1960-talet. Dagens utbildning omfattar 18-20 veckor på Polishögskolan. Tillsammans med Statens skolverk genomförde Rikspolisstyrelsen 2001 en inspektion av Polishögskolans längre brottsutredningsutbildning för civilanställda. Inspektionen visade att utbildningen uppfyllde kvalitetskraven och ledde till utökad utredningskapacitet inom Polisen.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

ÄMNEN:

Rättsväsende
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA