ST kräver löneökningar i nivå med märket
Inför avtalsförhandlingarna i staten kräver ST och de fack som förbundet samarbetar med en löneutveckling i nivå med industrins märke och garanterade löneökningar för alla. Ett annat fackligt krav är slopat karensavdrag vid sjukdom. De statliga arbetsgivarna vill å sin sida få större möjligheter att styra arbetstiden och ta bort ersättningen för läkarvård och läkemedel.
Avtalsförhandlingarna på myndighetsområdet är som vanligt sist ut på arbetsmarknaden, och parterna växlade yrkanden på onsdagen. Det nya avtalet ska gälla från 1 oktober.
ST förhandlar tillsammans med åtta andra fackförbund inom Offentliganställdas förhandlingsråd, OFR. De fackliga kraven gäller såväl ekonomiska villkor som arbetsmiljö, anställningstrygghet och försäkringsfrågor.
– Vi är stolta över våra yrkanden, som är väl förankrade hos medlemmar och förbund. Flera yrkanden är framåtsyftande och bygger bland annat på erfarenheter från pandemin, kommenterar STs förhandlingschef Åsa Erba Stenhammar de fackliga kraven.
Facken inom OFR kräver löneökningar i paritet med det märke som parterna i industrin har satt i sina avtal – totalt 7,4 procent i ett tvåårigt avtal, med ett större utfall under det första året.
I vanlig ordning kräver facken också en så kallad individgaranti – att alla anställda ska få en löneökning – samt en låglönesatsning.
Många statliga arbetsplatser har helt eller delvis gått över till lönesättande samtal mellan chef och medarbetare i stället för kollektiva förhandlingar mellan arbetsgivare och fack. I de fallen vill facken inom OFR att det ska göras en partsgemensam avstämning innan de nya lönerna slutligt fastställs.
I yrkandet skriver facken också att det ”måste sluta slarvas med de lagstadgade, årliga lönekartläggningarna”, som enligt lag ska göras för att upptäcka osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män, och hänvisar till granskningar som visat att myndigheter inte alltid genomför sådana kartläggningar på ett korrekt sätt. Staten måste vara ett föredöme i denna fråga, understryker facken inom OFR.
Flera av de fackliga kraven gäller anställningsvillkor, bland annat slopat karensavdrag vid sjukdom och förkortad arbetstid.
Åsa Erba Stenhammar ser flera olika möjligheter att korta den tid som den anställde står till arbetsgivarens förfogande.
– Det kan vara en generell arbetstidsförkortning, en valmöjlighet att till exempel avstå semesterersättning för längre ledighet eller ett större inflytande över distansarbetet. Det här är frågor där medlemmarna tydligt sagt att de vill se förbättringar.
Facken inom OFR vill också att arbetsgivare ska kunna motivera varför vissa arbetsuppgifter inte kan utföras på distans, och att det ska skrivas in ett krav på lokala distansarbetsavtal i det centrala avtalet.
För att förbättra tryggheten i anställningen vill facken att provanställning inte ska användas ”slentrianmässigt”, utan bara när det är särskilt motiverat.
– Med dagens kompetensbrist kan vi inte ha ett system som gör det svårt att söka statliga jobb. Om du är en erfaren, tillsvidareanställd jurist i den privata sektorn kommer du inte att söka om du enbart erbjuds provanställning. Här behövs en skärpning, säger Åsa Erba Stenhammar.
Facken inom OFR vill också att chefer i normalfallet ska få förordnanden utan tidsbegränsning, och att omställningsstödet ska förbättras för den som inte kan följa med när en verksamhet omlokaliseras.
På arbetsmiljöområdet ställs krav på en partsgemensam grundläggande arbetsmiljöutbildning för chefer och skyddsombud, och ett fortsatt centralt arbete för skydd och stöd till anställda som utsatts eller riskerar att utsättas för hot, våld och otillåten påverkan. Facken vill också att de centrala parterna ska ta initiativ till forskning om statliga arbetsmiljöer.
Fack och arbetsgivare på central nivå ska också bidra till att frågan om minskad klimatpåverkan ska finnas med i lokal samverkan, anser facken inom OFR.
I yrkandet efterfrågar facken även ett centralt partsgemensamt arbete med beredskapsfrågor och med att ta fram ett krisavtal som kan användas vid behov.
De statliga arbetsgivarna, som företräds av Arbetsgivarverket, tycks dela fackens uppfattning på den punkten. I Arbetsgivarverkets yrkande ingår att inleda ett partsarbete för att åstadkomma ett ”krislägesavtal”. Det är positivt, tycker Åsa Erba Stenhammar.
– Men det är en ljusglimt, i övrigt kommer de med samma gamla saker.
Arbetsgivarverket upprepar även i år sitt krav på så kallade sifferlösa avtal utan bortre tidsgräns, en avtalskonstruktion som förhandlingsorganisationen Saco-S har i sitt avtal på det statliga området. Det innebär att de centrala kollektivavtalen löper tillsvidare med en uppsägningstid, och att de inte anger någon siffra för löneökningarnas storlek.
Ett annat yrkande från arbetsgivarsidan som återkommer i årets avtalsrörelse är att lönesättande samtal ska vara huvudalternativet för att sätta lön, och att arbetsgivaren ska besluta om lönen i de fall chef och medarbetare inte är överens.
I dag har anställda som omplaceras på grund av arbetsbrist eller sjukdom rätt att få behålla sin tidigare lön. Arbetsgivarverket vill att en ny lön vid sådana omplaceringar i stället ska sättas i relation till arbetsuppgifterna.
De statliga arbetsgivarna vill också ta bort rätten till ersättning för läkarvård och mediciner.
Flera av Arbetsgivarverkets yrkanden handlar om arbetstider – att arbetsgivarna ska kunna förlägga arbetstiderna som de vill utan att ”hindras av utdragna lokala förhandlingar”, och att huvudsemestern ska kunna förläggas på annan tid än den som anges i semesterlagen, juni till augusti.
Arbetsgivarverket vill också förändra de turordningsregler vid uppsägning som finns i de centrala avtalen på myndighetsområdet, så att endast anställningstid hos nuvarande arbetsgivare räknas vid placering i turordningskretsar. I nuvarande avtal får all tid i statlig tjänst räknas med.
Så förhandlas avtalen för statligt anställda
- Offentliganställdas förhandlingsråd, OFR, är en förhandlingsorganisation som samlar ett antal fackförbund inom statlig och kommunal sektor.
- I den statliga sektorn förhandlar nio fackförbund uppdelade på tre förbundsområden tillsammans gentemot Arbetsgivarverket, som företräder de statliga myndigheterna. Förbundsområdena är statstjänstemän, poliser och officerare. När de tre förbundsområdena inom staten förhandlar gemensamt kallar de sig OFR/S, P, O.
- STs förhandlingschef Åsa Erba Stenhammar är förhandlingsledare för OFR/S, P, O.
- Vid sidan av OFR/S, P, O tecknar även två andra fackliga organisationer avtal med Arbetsgivarverket: LO-förbundet Seko samt förhandlingsorganisationen Saco-S.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
