ST emot förslaget om informationsplikt
Informationsplikt för statliga tjänstemän vore både rättsosäkert och ineffektivt, menar ST. I remissvaret till en statlig utredning motsätter sig förbundet tydligt det som ibland kallas angiverilagen. ”Ett allvarligt steg i fel riktning om detta skulle införas”, säger förbundsordförande Britta Lejon.
Bakgrunden till utredningen – med det formella namnet Utredning om återvändarverksamhet – är regeringens vilja att stävja olovlig vistelse i Sverige.
Utredningen föreslår bland annat att sex myndigheter ska bli skyldiga att eget initiativ lämna uppgifter till Polisen och Migrationsverket om personer som vistas illegalt i landet. Det innebär även att alla anställda på de berörda myndigheterna – Skatteverket, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Kronofogdemyndigheten och Kriminalvården – blir skyldiga att meddela om de misstänker att någon otillåtet uppehåller sig i Sverige.
ST har tidigare kallat förslaget för ”symbolpolitik” och flera förtroendevalda har uttalat sig kritiskt. Kritiken har inte mildrats i det remissvar förbundet nu skickat in. Förbundet avstyrker utredningens förslag.
– Vi anser att det inte är tillräckligt rättssäkert. Vi befarar också att det skulle öka misstron till staten och i förlängningen komma att leda till arbetsmiljöproblem för de anställda, säger Britta Lejon.
Enligt ST visar inte utredningen hur informationsplikt på de berörda statliga myndigheterna kommer att leda till en lyckad återvändarverksamhet. I stället för att minska skuggsamhället menar förbundet att lagändringarna snarare kan öka problemen.
– Om en anställd bara antar att en person vistas i landet utan att ha rätt till det, det kan vara en anhörig till klient till exempel, så måste man anmäla. Det gör att människor kan dra sig för att vända sig till myndigheter, även fast de har rätt till det, säger Britta Lejon.
Informationsplikten skulle även öka arbetsbelastningen för de anställda, menar hon. Medan Polisen, Säpo och Migrationsverket redan har uppgifter som dessa i sitt uppdrag, ser det helt annorlunda ut på övriga myndigheter.
– Anställda blir pålagda en uppgift som inte ingår i det normala kärnuppdraget för deras myndigheter. De riskerar att hamna i svåra etiska dilemman och de värden statstjänstemannen står för, som saklighet, opartiskhet och öppenhet, riskerar att nedsolkas av ett system med angiveri och att misstänkliggöra människor. Den enskilda individen hamnar i svåra överväganden – sådant som inte ska ligga på en tjänsteman på Försäkringskassan eller Skatteverket, betonar Britta Lejon.
ST kritiserar även utredningen för att vara otydlig i hur informationsplikten ska implementeras i praktiken, något som riskerar att göra utövningen godtycklig. Enligt förbundet har utredaren heller inte gjort en tillräckligt djupgående analys av för och nackdelar av ett införande av föreslagna lagändringar.
– Vi tycker inte att man gjort konsekvensbedömning av hur det påverka våra medlemmar. Vi tror att detta kan leda till ökade säkerhetsrisker, men det har man inte utrett, säger Britta Lejon.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
