Fack varnar för att anmälningsplikt kan skapa splittring
Lagen om anmälningsplikt riskerar att skapa splittring mellan anställda, framhöll fackliga representanter för Skatteverket, Försäkringskassan, Kriminalvården och Arbetsförmedlingen vid ett seminarium i riksdagen. De varnade också för att lagen kommer att försvåra samverkan mellan myndigheter.
På onsdagen anordnade Fackförbundet ST och Akademikerförbundet SSR tillsammans med oppositionspartierna ett seminarium i riksdagen om lagförslaget om anmälningsplikt av papperslösa, av kritiker ofta kallat för ”angiverilagen”.
Lagen var ursprungligen tänkt att omfatta alla offentligt anställda, vilket föranledde omfattande kritik från bland annat fackförbund. När utredningen presenterades i november förra året stod det klart att vård och skola undantas från anmälningsplikten. I utredningens förslag omfattas sex myndigheter: Skatteverket, Försäkringskassan, Kriminalvården, Arbetsförmedlingen, Kronofogden och Pensionsmyndigheten.
Lagförslaget kommer att få stora konsekvenser för möjligheten till samverkan mellan myndigheter som omfattas av anmälningsplikten och myndigheter som inte gör det, var de fackliga företrädarna på seminariet överens om.
– Vi på Försäkringskassan sitter ofta i möten med vården, där har vi tystnadsplikt. Men enligt anmälningsplikten är vi skyldiga att bryta tystnadsplikten och anmäla även sidoinformation, alltså information vi hör eller ser. I praktiken innebär det att våra möten med vården inte kommer kunna vara lika ärliga och öppna, sade Disa Thorsvad, förtroendevald för Akademikerförbundet SSR på Försäkringskassan.
Niklas Eldholm, vice ordförande på Saco-S inom Kriminalvården, instämde.
– Vi jobbar tätt med socialtjänsten och psykiatrin. Hur mycket kommer vi få delta i de samverkansträffarna, när de vet att vi har en skyldighet att rapportera allt vi hör?
Kriminalvården har nyligen fått i uppdrag att ta över ansvaret för brottsdömda unga från Statens institutionsstyrelse. Enligt Niklas Eldholm riskerar anmälningsplikten att försvåra arbetet.
– Det kan till exempel finnas blandade konstellationer i de unga förbrytarnas familjer, där någon familjemedlem är papperslös. Det kommer att bli problematiskt för andra myndigheter som är inblandade, som inte har anmälningsplikt.
Anmälningsplikten är också otydligt formulerad, anser de fackliga företrädarna. Det kommer att göra det svårt för anställda att veta vad som förväntas av dem. Enligt lagförslaget ska anställda på eget initiativ lämna uppgifter till Polisen, Säkerhetspolisen och Migrationsverket när det finns anledning att anta att en person vistas i Sverige utan tillstånd.
– Vi på Skatteverket hanterar en mängd olika ärenden och information, när ska vi anta att en person är papperslös? När ska anställda ställa sig den frågan? undrade Sofia Högvall, sektionsordförande för ST inom Skatteverket.
Anmälningsplikten kommer också att kräva mycket resurser på myndigheterna, framhöll Anders Wikström, vice avdelningsordförande för ST inom Arbetsförmedlingen.
– Att anmäla kommer ta tid, och det kommer att ställa större krav på myndigheten. Så det är inte gratis att komma med det här förslaget, sade han.
Dessutom riskerar lagen att skapa splittringar mellan anställda inom myndigheterna, om några tolkar anmälningsplikten hårdare än andra, menade deltagarna.
– Det kan bli så att man känner att man inte kan lita på sina kollegor, sade Disa Thorsvad.
Inom Kriminalvården kan anmälningsplikten även leda till hotfulla situationer för anställda, inte minst inom frivården, menade Niklas Eldholm.
– När vi kontrollerar personer med fotboja i deras hem kan det befinna sig papperslösa personer där. Det kan skapa ganska allvarliga konsekvenser för våra medarbetare, sade han.
Samtliga fackliga företrädare på seminariet var överens om att lagen riskerar att skada förtroendet för de berörda myndigheterna.
– Det kommer att skapa en rädsla hos de som är här på tveksamma grunder, eller bara har ett namn som gör att man kan anta det. Det kommer leda till att vissa inte söker hjälp hos myndigheter, och att klyftorna i samhället ökar, sade Disa Thorsvad.
Anmälningsplikten föreslås träda i kraft 1 juli 2026
Anmälningsplikten av papperslösa är ett av förslagen i utredningen för stärkt återvändandeverksamhet, som presenterades i november förra året. Enligt förslaget ska sex myndigheter och deras anställda omfattas av anmälningsplikt: Skatteverket, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Kriminalvården, Kronofogden och Pensionsmyndigheten. Lagen föreslås träda i kraft 1 juli 2026.
Papperslösa saknar tillstånd att vistas i landet
Papperslösa omfattar både personer som har fått beslut om avvisning eller utvisning enligt utlänningslagen och håller sig undan, och personer som befinner sig i Sverige utan att ha ansökt om nödvändigt tillstånd. Papperslösa behöver alltså inte sakna id-handlingar eller pass, begreppet syftar på att man saknar tillstånd att vistas i landet.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
