Splittrad bild av kvinnors sjukfrånvaro

ARBETSMILJÖ2020-06-17

Statskontoret uppmärksammade nyligen att statligt anställda kvinnor är sjukskrivna i dubbelt så stor utsträckning som sina manliga kolleger. Men när Publikt ställer frågor till enskilda myndigheter är det få som ser kopplingar mellan kvinnors höga sjuktal och arbetet.

Under 2019 var statligt anställda kvinnor sjukskrivna 5 procent av sin arbetstid, medan männens sjukfrånvaro var hälften så stor: 2,5 procent i genomsnitt. När Statskontoret i en rapport analyserade frågan var ett förslag att myndigheter med särskilt stora skillnader mellan kvinnors och mäns sjukfrånvaro skulle få i uppdrag av regeringen att göra egna analyser av möjliga orsaker.

Publikt har kontaktat fem myndigheter där könsskillnaderna är stora eller där kvinnors sjukfrånvaro är hög: Länsstyrelsen i Stockholms län, Kammarkollegiet, Domstolsverket, Kronofogden och Jordbruksverket. Ingen av dessa myndigheter har gjort någon regelrätt analys av frågan.

På Länsstyrelsen i Stockholms län säger HR-chefen Gitte Carlsson att myndigheten inte tycker sig behöva någon särskild analys.

– Den höga sjukfrånvaron bland kvinnor beror framför allt på långtidssjukskrivningar, och de individerna har vi god koll på.

Enligt Gitte Carlsson beror en del av långtidssjukskrivningarna på fysiska krämpor som inte behöver ha med arbetet att göra, i enstaka andra fall handlar det om att man vårdar svårt sjuka barn. Men myndigheten har också identifierat fall av stressrelaterade sjukdomar. Dessa försöker man att motverka genom aktiv rehabilitering med god tillgång på företagshälsovård och ett närvarande ledarskap, säger hon.

– Vi har bestämt att vi inte ska ha mer än tjugo medarbetare per chef.

Även HR-chefen Helén Björkman på Kammarkollegiet pekar på att många långtidssjukskrivningar bland kvinnliga anställda beror på olyckor, cancerdiagnoser eller andra livshändelser som inte kan kopplas till arbetsplatsen.

– Vi har någon som är sjukskriven för utmattningssyndrom, men vi kan inte se ett mönster. Vi har tittat på detta med fackliga företrädare och huvudskyddsombud, och är överens om bilden.

På Domstolsverket, vars sjukfrånvarostatistik även inbegriper personalen på domstolarna, säger HR-direktören Maria Isaksson att det finns flera faktorer bakom sjuktalen, men att man framför allt bekymrar sig för domstolarnas notarier – i många fall unga, ambitiösa kvinnor.

– Det har lyfts även från facken. Vi vet att notarierna slitit väldigt hårt för att få tjänsten, det är en tuff konkurrens. Vi vill förlänga notarietjänstgöringen, och har även föreslagit en del förändringar i antagningen. Men hur man än vänder och vrider på det är det en press att uppfylla kraven.

Unga kvinnor i kvalificerade arbeten har också höga sjuktal på Jordbruksverket. Den grupp som sticker ut med hög sjukfrånvaro är distriktsveterinärerna, som är placerade i en egen, affärsdrivande organisation och har egna HR-ansvariga. Jonatan Svensson är en sådan HR-partner på myndigheten.

– Jobbet som distriktsveterinär är komplext och svårt, med mycket ansvar, vilket är särskilt utmanande för en nyutbildad veterinär. Och vi är i gång dygnet runt, vilket kan vara svårt att kombinera med familj och barn. Vi har också vakanser, och det innebär hög arbetsbelastning på sina håll, säger han.

Omkring 80 procent av distriktsveterinärerna är kvinnor, och de som rekryteras är ofta nyexaminerade, yngre personer.

– En stor andel av våra sjukskrivningar har koppling till stressproblematik.

Enligt Jonatan Svensson arbetar arbetsgivaren för att förbättra arbetsmiljön, bland annat genom att fördela beredskapen jämnare geografiskt och mellan medarbetarna.

På Kronofogden är sjuktalet högt inom den kvinnodominerade kundservicen. HR-direktören Maria Johansson säger att myndigheten inte analyserat i vilken mån siffrorna avspeglar brister i arbetsmiljön kontra andra faktorer, men ett pilotprojekt genomfördes förra året med syfte att förebygga sjukskrivningar inom kundservicen.

– Medarbetarna fick ta del av kunskap om stresshantering och återhämtning, berättar hon.

Det systematiska arbetsmiljöarbetet, som bland annat inriktas på att ge de anställda överblick och möjlighet att känna sig involverade i hela verksamheten, omfattar även medarbetarna på kundservice, framhåller Maria Johansson.

– Det är viktigt att man i ett sådant arbete, som är koncentrerat på samtal med kunder per mejl och telefon, så långt som möjligt känner att man kan påverka sin situation.

Efter pilotprojektet förra året har sjuktalet på kundservice gått ned med en procentenhet.

– Det går ofta både upp och ned på det här området, men just nu känns det som att vi fortfarande håller i minskningen.

De fem myndigheternas sjukfrånvaro

Enligt Statskontorets årliga statistik över sjuktal på statliga myndigheter såg siffrorna för kvinnor och män 2019 på de fem myndigheterna ut så här:

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

ÄMNEN:

Arbetsmiljö

Det är inte längre möjligt att kommentera artikeln.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA