SMHI-fack nekades uppgifter om löner
När ST inom SMHI försökte få ut uppgifter om de anställdas löner blev svaret först nej. Så småningom fick de uppgifterna – men då med förbehållet att de inte får databehandlas.
När ST och Saco på SMHI begärde att få ut uppgifter om lönen för varje anställd blev det stopp. Orsaken var enligt verksjuristen Michael af Sandeberg att de hänvisat till det centrala myndighetsavtalet, Rals. Därmed handlar det om lönekartläggning och till en sådan behövs inga namnuppgifter, hävdade han.
Det räcker med uppgifter om kön, ålder, befattning och lön. Hade de däremot hänvisat till offentlighetsprincipen när de bad om uppgifterna hade de lämnats ut. Allt enligt verksjuristen.
Behöver samma underlag
– Om det centrala avtalet har de här konsekvenserna så måste vi ändra på avtalet. För att kunna göra en lönekartläggning behöver vi samma underlag som arbetsgivaren, säger Lars Hedin, ordförande för ST inom SMHI.
Han tycker också att det är märkligt att facket uttryckligen måste hänvisa till offentlighetsprincipen för att få ut löneuppgifter.
– Lönerna i staten är inte hemliga. Vem som helst kan begära ut dem och sätta upp dem på anslagstavlan.
Efter tre månaders diskussioner, där även Arbetsgivarverket och STs förhandlingschef deltog, lämnades uppgifterna ut i pappersform.
Men ST-avdelningen får bara använda dem med förbehåll: Uppgifterna om namn och lön får enbart användas och kopieras för internt bruk, de får inte registreras elektroniskt och när materialet är använt ska det lämnas tillbaka till personalavdelningen.
SMHI hänvisar i sitt beslut till Sekretesslagens paragraf 7:16 som stadgar att personuppgifter inte ska lämnas ut om det kan antas att det kan medföra att de behandlas i strid med Personuppgiftslagen. Och enligt SMHIs verksjurist är uppgifter om lön känsliga personuppgifter.
– Genom att vi lämnar ut uppgifterna med förbehåll undviker vi risken att de behandlas i strid med Personuppgiftslagen, säger Michael af Sandeberg.
Inkomst inte känslig uppgift
Datarådet Gaby Borglund vid Datainspektionen har svårt att se hur uppgifter om lön kan vara sådana känsliga personuppgifter som avses i Personuppgiftslagen.
– Om man tror att den som begärt ut uppgifterna ska registrera sådant som ras, sexuell läggning eller fackligt medlemskap, kan Sekretesslagens paragraf 7:16 vara tillämplig. Men inte om det enbart gäller inkomst.
Lars Hedin förstår inte vad SMHI haft för syfte med att inte lämna ut löneuppgifterna.
– Samarbetsklimatet här har alltid varit bra, men det tål ju inte hur många sådana här affärer som helst.
Fotnot: För ST Press var det inga problem att få ut löneuppgifterna för de anställda vid SMHI. Några förbehåll för hur de ska användas följde inte med.
SÅ SÄGER LAGEN
*Allmänna handlingar som är offentliga ska lämnas ut utan dröjsmål.
*I Sekretesslagen 7:16 sägs att uppgifter inte ska lämnas ut om det kan antas att ett utlämnande kan medföra att de behandlas i strid med Personuppgiftslagen.
*I Personuppgiftslagen, paragraf 13, finns en uppräkning av vad som är känsliga personuppgifter. Dit hör inte uppgifter om lön.
*SMHIs beslut kan överklagas till Kammarrätten.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.