Små förändringar av karriärvägar i högskolan
Högskolornas strategiska arbete med karriärvägar och meritering har inte förändrats särskilt mycket sedan autonomireformen 2011, skriver Universitetskanslersämbetet, UKÄ, i en rapport till regeringen.
UKÄ har fått regeringens uppdrag att följa upp lärosätenas strategiska arbete med karriärvägar och meriteringssystem med öppen och transparent rekrytering. I uppdraget ingick att kartlägga hur meriteringssystemen premierar undervisning, sambandet mellan forskning och utbildning, och samverkan med omgivande samhälle. UKÄ skulle också kartlägga hur kvinnors och mäns möjligheter att meritera sig tas tillvara.
Uppdraget kan ses mot bakgrund av att universitet och högskolor fick ett ökat självbestämmande i samband med autonomireformen 2011 och därmed en ökad frihet att själva utforma sina karriärvägar och meriteringssystem. Hur har då lärosätena arbetat med att förvalta sitt arbetsgivaransvar? Och vilka eventuella hinder har uppstått i det arbetet?
UKÄs övergripande slutsats är att karriärvägarna på de flesta lärosäten i stort sett har samma grundstruktur som innan autonomireformen. De flesta lärosäten inkluderar samma befattningar i sina karriärvägar. Det finns enligt rapporten också en viss samstämmighet i lärosätenas meriteringssystem.
Samtidigt konstaterar UKÄ att det blivit skillnader mellan lärosätena. Många lärosäten arbetar med tydlighet och transparens inom ramen för det egna lärosätets system, men på nationell nivå kan mångfalden i lärosätenas karriärvägar och meriteringssystem enligt rapporten göra att systemet uppfattas som otydligt.
Enligt UKÄ utgår lärosätena i hög grad från den egna verksamhetens behov av kompetens. Det är en utmaning att parallellt arbeta med individens tillgång till meriteringsmöjligheter och anställningar. Det är enligt rapporten också en utmaning för lärosätena att förena den ofta stora andelen extern finansiering med långsiktiga strategiska satsningar på karriärvägar och meriteringssystem.
Samverkan finns med som kriterium för anställning och befordran, men prioriteras enligt UKÄ ned till förmån för vetenskaplig och pedagogisk skicklighet. Vid några lärosäten pågår ett arbete med att utveckla värderingen av samverkansskicklighet.
Enligt rapporten har utvecklingen av jämställdheten på övergripande nivå varit positiv, när det gäller fördelningen av kvinnor och män på olika anställningar och deras möjligheter att meritera sig, och många lärosäten arbetar aktivt med att åstadkomma jämställdhet vid rekrytering och meritering. Men att tillhöra det underrepresenterade könet kan innebära bekymmer, konstaterar UKÄ, eftersom krav om jämställd representation i olika grupper tar tid från meritering inom forskning och undervisning.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
