Slitningar på arbetsplatsen — Så klarar du av konflikten på jobbet
Den person som funderar och reflekterar över vad som händer på arbetsplatsen är bäst rustad att klara av en konflikt. Värre är det för den som reagerar spontant och med invanda möns- ter utan närmare eftertanke.
Forskarna Thomas Jordan och Titti Lundin vid Göteborgs universitet har under två års tid gjort djupintervjuer med 84 personer som varit inblandade i långvariga och infekterade konflikter på jobbet. För många har det slutat med långa sjukskrivningsperioder eller att de blivit av med jobbet.
Undersökningen visar att det är stora skillnader i människors varseblivning, hur mycket de gör sig medvetna om vad som händer i deras omgivning.
– Människor sitter på olika hustak och betraktar världen. Det kan ha stor betydelse för hur de fungerar tillsammans med andra som sitter på andra hustak, säger Titti Lundin.
I mycket är det fråga om hur nyanserad bild man kan göra sig av det som händer. Detta är viktigt eftersom den som är mer medveten är bättre rustad att klara av en konflikt.
– Vi menar att graden av medvetenhet är lika med graden av tillgång till verktyg. Ju mer du är medveten om och förstår desto större är möjligheten att påverka en konflikt, säger Titti Lundin.
I rapporten utgår forskarna från kognitiv utvecklingspsykologi och delar in benägenheten att reflektera över en konflikt i en mångfald dimensioner.
I den ena änden av skalan finns de som inte reflekterar utan reagerar spontant med känslor och invanda beteendemönster. Ibland fungerar det bra och ibland inte.
– Hos den som inte kan orientera sig skapar en arbetsplatskonflikt en enorm förvirring. De här personerna kan inte distansera sig från den omedelbara situationen, inte sätta sig själv utanför och titta på det från sidan. De känner sig drabbade, djupt orättvist behandlade och oskyldigt anklagade, säger Titti Lundin.
Personerna i den andra änden på skalan har däremot en stor förmåga att reflektera över sin omgivning och sig själv.
Det här visar sig i undersökningen tydligt i förmågan att uppfatta motparten i konflikten.
– Har du förmågan att uppfatta många aspekter blir den andre inte en fiende på samma sätt. Om du kan sätta dig in i hur den andre känner och vilka drivkrafter som ligger bakom den andres agerande kan du inte lägga skulden på en syndabock. Då kan du till exempel se att arbetsplatsens organisation är en orsak till konflikten, säger Thomas Jordan.
Kan du urskilja vad som ligger bakom, exempelvis kamp mellan formella och informella maktstrukturer på arbetsplatsen, står du alltså bättre rustad.
Konflikten kan vara lika jobbig och upprivande och du är lika frustrerad men har flera handlingsmöjligheter.
Men en stor förmåga att reflektera betyder inte nödvändigtvis att konflikten kan lösas.
– Är man på en arbetsplats där människor vägrar kommunicera så hjälper det inte hur socialt kompetent man är, säger Titti Lundin.
En person som inte reflekterar mår efter en långdragen konflikt psykiskt sämre än en person som kan orientera sig och följden blir inte sällan långa sjukskrivningar. Människor som reagerar enbart känslomässigt saknar också oftast förmåga att dra lärdom av det de varit med om.
Personer som reflekterar anser däremot oftast att de utvecklats av det de gått igenom.
– De lägger det i sin livskappsäck som en erfarenhet, kanske smärtsam. Det blir till en del i en mänsklig erfarenhet som ingår i livet, säger Titti Lundin.
Under undersökningens gång har forskarna funnit att vissa situationer i arbetslivet är direkt konfliktalstrande. Exempel är en ny mellanchef, tillsatt för att rationalisera, personer som blir dåligt introducerade på ett nytt jobb och makt som fördelas på flera stolar exempelvis mellan politisk nämnd och tjänstemän.
– Eller när en arbetsgrupp vill ha med Elsa på 2an men det istället kommer någon utifrån med bättre meriter.
Forskarna anser att det borde finnas mycket bättre beredskap i arbetslivet för att ta upp konflikter.
– Chefer är generellt väldigt rädda för att prata om problem. De borde ställa upp dörren och säga att det är ok att komma in och prata, säger Titti Lundin.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
