Skatteverket drar i nödbromsen
Skatteverket har ekonomiska problem och minskar antalet anställda. Ett nytt datasystem har slukat 450 miljoner kronor. Men det fungerar inte som planerat och utvecklingen har dragits in.
Förra året minskade Skatteverket sin personal med omkring 500 anställda. I år försvinner lika många och nästa år ska ytterligare 500 bort. Enligt ledningen ska ingen av de totalt 10 600 anställda behöva sägas upp – minskningen ska ske genom naturliga avgångar.
Prognoser pekar på att underskottet i år kommer att landa på mer än 370 miljoner kronor. Carina Pettersson, ekonomicontroller på myndigheten, säger att den största delen av myndighetens kostnader är personalkostnader:
– 500 årsarbetskrafter motsvarar en kostnad på cirka 225 miljoner kronor bara i löner.
Dyr IT-utveckling
Myndigheten hoppas klara omställningen med hjälp av effektiviseringar och olika IT-lösningar – framför allt ett nytt datasystem för taxeringsarbete, som kallas Tina. Utvecklingen av datasystemet har pågått under flera år och hittills kostat omkring 450 miljoner kronor. Men trots de stora kostnaderna har vinsterna inte blivit de förväntade.
– Kostnaderna har gjort att vi har fått dra in på utvecklingen, vi har inte råd att betala mer.
Därför saknar systemet fortfarande flera funktioner som skulle ha sparat pengar, säger Carina Pettersson.
Frustrerade användare
Ing-Marie Sandin, ST-avdelningens ordförande, menar att många medarbetare »är
i upprorsstämning«.
– Det är ett elände. Användarna är väldigt frustrerade för att de inte upplever att Tina fungerar. Det är ett allvarligt arbetsmiljöproblem, säger hon.
Tidigare i år kom en rapport från analysföretaget Gartner, som visar att Skatteverkets kostnader för IT-applikationer – som exempelvis systemet Tina – ligger 68 procent högre än för jämförelsegrupperna i studien.
Men Carina Pettersson betonar att det finns många orsaker till de ekonomiska problemen – till exempel att det anslagstillskott, som myndigheten tidigare fått för att anställa 440 akademiker, upphörde förra året.
– Vi visste att tillskottet var begränsat. Men det var ett regeringsbeslut att vi skulle anställa de här personerna.
Statsanslagen har inte ökat i den takt som lönerna på myndigheten har stigit. Och flera nya arbetsuppgifter har lagts på myndigheten – till exempel ärenden om rotavdrag.
– Jag tycker att man inte bara ska se underskottet, utan också vad man har fått för utgifterna, säger Carina Pettersson.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.