Servicecenter skapar frustration på myndigheter
Statens servicecenter bildades för att effektivisera myndigheternas administration. Men missnöjet gror bland myndigheter och fackliga företrädare och en enkät från Statskontoret ger svidande kritik. Nu bemöter generaldirektören kritiken.
2015 beslutade regeringen att det inte längre ska vara frivilligt för myndigheterna att ansluta sig till Statens servicecenters löne- och ekonomiadministration. Men de beräknade effektivitetsvinsterna och kostnadsbesparingen har ifrågasatts på flera myndigheter och nu även i en rapport från Statskontoret. Framför allt är det kostnaderna som irriterar.
– Vi kan konstatera att tjänsterna kostar mer nu än när vi själva ansvarade för dem, säger Lena Sandh, avdelningschef för verksamhetsstöd på Försäkringskassan.
Josefin Ström, enhetschef på Arbetsförmedlingens personalavdelning, tycker att det är både dyrare och mer arbete än tidigare. Enligt henne skulle tjänsten kosta 20 miljoner kronor första året och sedan 19 miljoner om året.
– Nu ligger kostnadsprognosen på 30 miljoner kronor för 2017. Det blir dubbelarbete eftersom de kräver att vi skickar underlag och vi behöver kvalitetssäkra överföringen, säger hon.
Hon tycker dock att syftet är gott.
– Men det är inte alltid centralisering innebär minskade kostnader. Och det är synd att vi enskilda myndigheter ska ta kostnaden ur vår verksamhetsbudget på myndigheterna.
Flera av STs förtroendevalda på myndigheterna har liknande kritik, men lyfter fram ytterligare en aspekt. De system Statens servicecenter erbjuder är inte tillräckligt anpassningsbara till olika lokala avtal, till exempel för skiftarbete.
– Vi är inte villiga att förhandla om våra avtal för att deras system inte klarar dem, säger Jerk Wiktorsson, ordförande för ST på Trafikverket.
Thomas Pålsson, generaldirektör på Statens servicecenter, förstår frustrationen. Att tjänsterna blivit så mycket dyrare beror på att CGI, som äger lönesystemen, sagt upp avtalet i förtid, förklarar han.
– Vi blev tvungna att teckna ett nödavtal som även andra än våra kundmyndigheter använder.
Nu upphandlas nya system och de ska »självklart klara de lokala kraven«, säger Thomas Pålsson.
– Och de myndigheter som utnyttjat systemet fullt ut har fått effektivitetsvinster. Men omorganisation är alltid svårt.
Just nu är situationen pressad, förklarar Thomas Pålsson, eftersom Statens servicecenter för över data till nya system och samtidigt ansluter nya kunder. Enligt tidsplanen ska alla myndigheter vara anslutna 2019, men Thomas Pålsson har bett om uppskov till 2021.
En del av den fackliga kritiken handlar om att det blivit fler motparter. Siv Norlin, ordförande för ST inom Försäkringskassan, berättar om hur svårt det kan vara att rätta till en felaktig löneutbetalning:
– Hade chefen lämnat fel uppgifter eller hade Statens servicecenter gjort fel avdrag? Medlemmar kommer i kläm och ST fick jobba oerhört mycket för att reda ut det, säger hon.
STs ordförande på Statens servicecenter, Annika Andersson, har förståelse för att det finns en oro på myndigheterna och att övergången kan kännas otrygg. Men hon tror att det reder ut sig med tiden.
– Självklart är det en uppstartsfas för oss att ta över en ny myndighet. Vi är människor och måste lära oss alla nya kunder. Men myndigheterna är viktiga för oss och vi sköter om dem med stort engagemang. Statens servicecenter har tillkommit för att regeringen vill spara pengar. Mitt och STs uppdrag är att bygga en bra arbetsplats.
Alla myndigheter ska vara med
- Statens servicecenter bildades 2012 för att effektivisera statens administration och minska kostnader för IT-system.
- 2015 blev anslutning obligatorisk och 2019 ska i princip alla myndigheter vara anslutna.
- Av Statens servicecenters 391 anställda är 210 medlemmar i ST.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.