Riksrevisionen kritiskt till Statens servicecenter
Få myndigheter anser att Statens servicecenters tjänster har ökat deras effektivitet, konstaterar Riksrevisionen. Statens servicecenters generaldirektör går dock till motangrepp och anklagar både Riksrevisionen och Statskontoret för ”metodbrister”.
”Det är svårt att effektivisera statens internadministration”, konstaterar Riksrevisionen i sin granskning av Statens servicecenter.
Myndigheten bildades 2012 i syfta att effektivisera statens löne- och ekonomiadministration. Från början var anslutningen frivillig, men 2015 blev det obligatoriskt för myndigheterna att ansluta sig.
I Riksrevisionens granskning framkommer i princip samma kritik mot myndigheten som i den rapport som Statskontoret tidigare publicerat. Få anser att anslutningen till Statens servicecenter ökat effektiviteten eller minskat kostnaderna för administrationen.
Exempelvis svarar 19 av 88 svarande myndigheter att köp av lönerelaterade tjänster har inneburit vissa eller betydande ökningar av personalkostnaderna. 18 myndigheter anser att det inneburit vissa eller betydande besparingar. 38 myndigheter uppger att kostnaderna är oförändrade och 13 att de inte vet hur köpet påverkat personalkostnaderna.
Riksrevisionen konstaterar att ett vanligt skäl till att kostnaderna inte kunnat sänkas är att dubbelarbete och kontroller kvarstår, liksom att Statens servicecenter inte utför vissa tjänster.
Myndigheten konstaterar dock att Statens servicecenter har haft stora svårigheter i uppstarten och inte de bästa förutsättningarna för sitt arbete. Bland annat har upphandling och avtal för olika ekonomi- och personaladministrativa system skapat problem. Överföring av myndigheter till nya lönesystem har blivit resurskrävande och förlängning av ett gammalt system har blivit dyrare ”vilket skapat ett missnöje bland myndigheterna”, skriver Riksrevisionen.
Det är främst mindre myndigheter som har anslutits. Det har gjort att Statens servicecenters möjligheter att effektivisera sin verksamhet har varit sämre än planerat, fortsätter man.
Statens servicecenters generaldirektör Thomas Pålsson går dock till motangrepp mot Riksrevisionen. Han anser att det finns metodbrister och är kritisk mot att myndigheten baserar sina slutsatser på enkätsvar från Statens servicecenters kundmyndigheter. Han är också kritisk till metoderna i Statskontorets tidigare rapport.
Thomas Pålsson menar att Riksrevisionen borde ha kvalitetssäkrat myndigheternas beräkningar och säkerställt att myndigheternas svar är jämförbara.
Statens servicecenter anser att det är ett mycket osäkert underlag för en effektivitetsrevision, skriver myndigheten i ett pressmeddelande.
”Rapporten visar att det finns möjlighet att effektivisera men det behövs en djupare analys, som dessvärre saknas i Riksrevisionens rapport. Den ger därför inte regeringen någon vägledning i det fortsatta reformarbetet”, skriver Thomas Pålsson i pressmeddelandet.
Trots att få myndigheter tycker att anslutningen minskat deras kostnader eller ökat deras effektivitet är man överlag nöjda med tjänsterna.
Omkring 65 procent av myndigheterna tycker att kvaliteten i lönerelaterade tjänsterna är ganska bra eller mycket bra. Kundservice och support får lägre betyg. Av fritextkommentarerna framgår att ansvarsfördelningen mellan Statens servicecenter och myndigheterna är oklar och att felaktiga underlag från servicecentret kräver kontroller och merarbete.
Däremot är myndigheterna mer nöjda med de ekonomiadministrativa tjänsterna. 80 procent anser att kvaliteten är mycket bra eller ganska bra. Sämst betyg får e-handelstjänsterna.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
