Riksbanken tappade bort honom i anställningsprocessen

När Riksbanken i våras utlyste två tjänster som internrevisorer tyckte Jesper Fagerberg att det var intressant av flera skäl. Dels skulle han kunna få tjänstledigt från sin nuvarande arbetsgivare Riksrevisionen för att prova en anställning, dels hade han ett gott intryck av Riksbanken och tyckte att att en tjänst som internrevisor var intressant.

– I och med att jag granskat Riksbanken tidigare så har jag haft bra koll på myndigheten. Det kändes bra både merit- och intressemässigt och jag såg det som ett naturligt steg, säger Jesper Fagerberg.

Några veckor senare fick han ett automatgenererat mejl från Riksbanken som tackade för intresset, och meddelade att myndigheten efter noggrant övervägande valt att gå vidare med andra sökande.

– Jag tänkte att ”det är inte hela världen”. Men kände ändå att jag borde ha legat bra till och tyckte det var konstigt att jag inte fick komma på intervju.

Jesper Fagerberg blev nyfiken och begärde ut ansökningshandlingarna från dem som gått vidare. Han ville se vad han själv saknade och tänkte att det kunde vara en nyttig lärdom om han senare skulle vilja lämna Riksrevisionen för ett annat liknande jobb. Ganska snabbt insåg han att mindre erfarna sökande hade gått vidare i processen.

– Jag började gå igenom ansökningarna mer noggrant och kände att det var konstigt att jag inte hade gått vidare.

Statliga myndigheter får endast se till sakliga grunder som förtjänst och skicklighet vid anställningsbeslut. Den som inte är nöjd med beslutet kan överklaga det inom tre veckor från den dag beslutet sattes upp på myndighetens ”anslagstavla”, vilket nu för tiden oftast är myndighetens webbplats.

Så när anställningarna av de två nya internrevisorerna anslogs bestämde sig Jesper Fagerberg för att skicka in ett överklagande till Riksdagens överklagandenämnd som hanterar den typen av personalärenden.

I Riksbankens yttrande till nämnden framkom att Jesper Fagerberg hade sådana meriter att han skulle ha gått vidare i processen och fått tester skickade till sig. Men, på grund av ett fel i hanteringen fick han aldrig dem. Riksbanken argumenterade samtidigt också för att de personer som anställts var bättre lämpade för tjänsten.

Riksdagens överklagandenämnd beslutade i slutet av oktober att undanröja Riksbankens anställningsbeslut, samt att ärendet skulle gå tillbaka för en förnyad handläggning. Nämnden konstaterar att Jesper Fagerberg borde ha fått testerna skickade till sig och att Riksbanken inte kunnat bedöma hans förmågor på ett rättvist sätt. Därför har myndigheten inte haft ett tillräckligt underlag för att bedöma vilka sökande som varit mest meriterade för tjänsterna.

– Jag blev glad och tyckte att det var rättfärdigande, men kände också att ”oj, vad kommer hända nu då”. För jag vet ju att det arbetsrättsliga kolliderar med det offentligrättsliga här, säger Jesper Fagerberg.

Det han syftar på är att i tidigare ärenden när en sökande överklagat en anställning och fått rätt av någon av de överklagandenämnder som finns på det statliga området har arbetsgivare ändå valt att gå emot nämndens beslut. I dessa fall har man behållit den som först anställts eftersom det saknats giltiga skäl för att säga upp personen, något som Publikt rapporterat om.

Rättsläget för den här typen av fall har nyligen varit föremål för en statlig utredning. 2022 lämnades en slutbetänkande till regeringen. Det har sedan dess remitterats och bereds fortsatt i Regeringskansliet, enligt finansdepartementet.

Några dagar efter nämndes beslut fick Jesper Fagerberg ett samtal från Riksbanken. Han kunde nu få göra testerna, men varken den rekryterande chefen eller HR-chefen ville svara på frågan om han fortfarande hade en chans att få tjänsten.

– Så som jag förstod det fanns det inte en tillstymmelse till att göra rätt. Mitt intryck var att de bara ville handlägga det här formellt och sedan komma fram till samma sak. Jag kände mig förnedrad och dumförklarad, ”visst du kan få göra testerna, så avslutar vi handläggningen”. Det hade jag inte väntat mig av Riksbanken.

Riksbankens HR-chef Christina Jacobsson har en annan uppfattning. Enligt henne har myndigheten rättat sig efter överklagandenämndens beslut fullt ut och återupptagit handläggningen.

– Vi har följt det till punkt och pricka. Vi återupptog ärendet och hanterade det vi behövde utifrån den kandidat som överklagade. Han fick testerna skickade till sig, vilket skulle ha varit nästa steg i processen om inte det här misstaget hade inträffat. Det som hände sedan var att kandidaten inte svarade på testerna, och han är inte längre kvar i processen.

Tillsättningen av de två tjänsterna som internrevisorer anslogs sedan på nytt 17 november. Det är de två personerna som ursprungligen anställdes som fått tjänsterna, enligt Christina Jacobsson.

Det var inte aktuellt att ta om hela rekryteringen?

– Nej, vi följde nämndens beslut och återupptog handläggningen så som de anmodade oss att göra. Nu har vi träffat nya beslut som är anslagna på vår webb. Så man kan säga att vi backade bandet och återupptog processen därifrån det fallerade och följde sedan processen efter det.

Den överklagandes tolkning av er kommunikation var att han inte hade någon chans att få tjänsten och att det därför kändes förnedrande att bara erbjudas att få göra testerna. Vad är din bild?

– Ja, min bild är naturligtvis att vi backade och återupptog handläggningen i linje med överklagandenämndens beslut. Nästa steg för honom var testerna, jag informerade honom om det här och han fick testerna dagen efter att vi hade pratat med varandra.

Om han hade klarat testerna, fanns det någon tjänst tillgänglig då i och med att ni redan anställt två personer?

– Hade han genomfört testerna och klarat dem så hade vi följt upp det med en intervju precis som vanligt i rekryteringsprocessen. Sedan vad det hade slutat i kan jag inte spekulera i, eftersom testerna inte fullföljdes. Men självklart hade vi följt rekryteringsprocessen hela vägen och det förklarade jag för honom. Men man får naturligtvis ta ett steg i taget beroende på vad utfallet blir.

Så hade han klarat sig hela vägen fanns det en möjlighet att få en tjänst?

– Det kan jag inte spekulera i med tanke på att vi inte fullföljde alla stegen. Det handlar dels om tester, dels om att vi sedan ha intervjuer i olika steg och arbetsprov så jag kan tyvärr inte sia om det.

Hur kom det sig att han inte fick testerna i första skedet?

– Det var den mänskliga faktorn, ett misstag, kandidatens namn uppmärksammades inte i det systemstöd vi har. Beroende på hur många som får testerna så syns namnen på olika sidor och då observerades det inte att det fanns ytterligare en kandidat kvar tyvärr.

Har du förståelse för att det väcker frågor kring om allting gått rätt till?

– Ja, det har jag naturligtvis, och det får vi svara på. Utifrån den överklagan som kom såg vi också till att hantera det och återupptog handläggningen precis som nämnden anmodade oss att göra. Men jag har absolut förståelse för att det blir frågor kring det.

Har ni vidtagit någon åtgärd för att se till att det inte upprepas?

– Självklart. Vi får se över så att vi minimerar riskerna för att den här typen av misstag. Vi har också kontaktat systemleverantören för att undersöka om man kan hitta någon typ av signal som gör att man blir uppmärksammad på att det finns fler kandidater, säger Christina Jacobsson.

Inga-Lill Askersjö är justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen och ordförande i Riksdagens överklagandenämnd. Hon vill inte kommentera Riksbankens hantering av de undanröjda anställningsbesluten.

– Det är inte vår sak att lägga oss i den processen. Efter att vi fattat vårt beslut, där vi i det här fallet konstaterat att Riksbankens anställningsbeslut inte längre är giltiga, hamnar ansvaret för att hantera det hos myndigheten. Därför vill jag inte uttala mig om hur Riksbanken ska agera, säger Inga-Lill Askersjö.

Jesper Fagerberg är besviken på Riksbankens hantering.

– Jag har alltid känt att Riksbanken vill göra rätt för sig. Så jag hade förväntat mig att de skulle ta det här på större allvar, även om jag förstår att det är jobbigt med den arbetsrättsliga situationen. Det är synd att nämnden inte gör en meritvärdering utan endast går på det formella felet med testerna och skjuter tillbaka ärendet till Riksbanken. Det hjälper inte mig, säger han.

Han anser också att systemet för överklaganden av statliga tjänster behöver ses över så att det fungerar bättre.

– Det känns meningslöst att överklaga om arbetsgivare bara kan strunta i utfallet eller har möjlighet att fixa så att ”rätt” personer får tjänsterna ändå. Det blir en kanal som öppnar upp för korruption, som man borde försöka täppa till på något sätt, säger Jesper Fagerberg.