Remissinstanser vill ha fotoförbud i domstolar
Det kan bli förbjudet att fotografera och göra ljudupptagningar i svenska domstolar. Förslaget kommer från justitiedepartementet och får stöd hos 54 av 61 remissinstanser. Inom kort väntas lagrådet ge sin syn på saken.
I utredningen ”Stärkt ordning och säkerhet i domstol” föreslås att all fotografering och all digital ljudupptagning förbjuds i domstolarna, med start under 2019. En domare ska dock kunna besluta om att göra undantag för exempelvis journalister. Nu ligger frågan hos lagrådet för yttrande.
Barbro Thorblad som lett utredningen skriver:
”Ett utvidgat förbud mot att fotografera och filma i domstolarnas lokaler kan innebära inskränkningar av både yttrande- och informationsfriheten”, och fortsätter:
”Att fotografera och filma hör nämligen till de vanligaste metoderna för att samla in information för publicering i medierna och får sådan information inte längre anskaffas kan det inte heller förmedlas till andra”.
Publikt har tagit del av 61 remissyttranden om lagförslaget. Den överväldigande majoriteten, 54 stycken, är i grunden positiva. Hit hör Polisen, Åklagarmyndigheten i Stockholm, Brottsofferjouren, Sveriges Kommuner och Landsting, Nämndemännens riksförbund – och flera domstolar. Däribland Norrköpings tingsrätt, som anser att skyddet för den personliga integriteten och säkerheten alltid måste prioriteras:
”Detta intresse får i denna situation väga tyngre än informations- och yttrandefriheten”, heter det.
Även Falu tingsrätt och Alingsås tingsrätt tillstyrker förslaget. Alingsås tingsrätt är särskilt mån om att ingen gräddfil inrättas för massmedia. Den uppfattningen delar även ordföranden för ST inom Sveriges domstolar, Anette Jellve:
– Det är inte rimligt att åhörare, advokater, nämndemän och domare utan vidare ska spelas in eller fotograferas i domstolsbyggnaderna, säger hon till Publikt. Visserligen kan det innebära ett problem för media, men det måste gå att lösa. En möjlighet vore att stärka domstolarnas informationsavdelningar, som får ge media mer service.
TCO, som även representerar ST, är dock inte lika positivt, utan hänvisar i sitt remissvar till Journalistförbundet. Förbundet oroas av att nyhetsrapporteringen från rättsprocesser kan komma att försvåras avsevärt. Därför måste ett undantag för journalister ovillkorligen skrivas in i lagen:
”Eftersom det inte framgår av lagtexten att journalister ska tillåtas använda elektronisk utrustning ser Journalistförbundet en risk att det kan bli svårt att som journalist i vissa lägen argumentera för sin rätt att använda elektronisk utrustning under förhandling”, heter det i Journalistförbundets svar.
Anette Jellve hävdar att förbuden sedan länge är praxis i Danmark och Norge. Där väger säkerheten för domstolspersonalen och åtalade personers integritet tyngre än medias rätt att rapportera.
– I våra grannländer används i huvudsak papper och penna. Det borde även kunna fungera i Sverige, säger hon.
Inom kort väntas lagrådet ge sin syn på lagförslagen. Det blir sedan upp till den nya regeringen att lägga fram en proposition till riksdagen.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.