Regeringen går emot Riksrevisionen

SPÅRTRAFIK2020-03-23

Riksrevisionen har i en granskning ansett att regeringens analys kring höghastighetsjärnvägar inte varit tillräckligt ingående. Av en skrivelse till riksdagen framgår att regeringen inte delar Riksrevisionens uppfattning.

Riksrevisionen konstaterar i sin rapport att planeringen av höghastighetsjärnvägar har pågått i decennier under olika former, antingen inom ramen för Banverkets/Trafikverkets utredningsarbete eller som en särskild utredning. Regeringen menar att det är positivt att höghastighetsjärnvägar utretts vid ett antal tillfällen.

Enligt Riksrevisionen har problembeskrivningarna i planeringen varit översiktliga och utan mer ingående analys. Regeringen påpekar att planeringen av höghastighetsjärnvägar pågått i decennier inom allt fler politikområden. Regeringen pekar i skrivelsen på att direktiven till Sverigeförhandlingen bland annat tagit upp bostadsutbyggnad, regionalt tillväxtarbete, miljö- och klimatfrågor, vidgade arbetsmarknadsregioner och totalförsvarets behov.

Regeringen betonar också att det funnits ett brett politiskt stöd för höghastighetståg. När Sverigeförhandlingen tillsattes 2014 gjordes det med direktiv från den dåvarande borgerliga regeringen i syfte att snabbt få fram nya stambanor för höghastighetståg. Också i januariavtalet mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet ges stöd för nya höghastighetsbanor.

Enligt Riksrevisionen är investeringen i höghastighetsbanor det största finansiella åtagandet i modern tid, som kan påverka det svenska samhället under lång tid. Regeringen instämmer i beskrivningen, men anser att en sådan investering måste bedömas utifrån vad den kan ha för betydelse för samhällsbygget och möjligheterna att till exempel överföra mer gods till järnväg, vidga arbetsmarknadsregionerna och öka bostadsbyggandet.

Regeringen anser sammantaget att planeringen för höghastighetsjärnväg under flera decennier ger underlag för fortsatt arbete med stambanorna. I det fortsatta arbetet kommer regeringen att ställa krav på analys av bland annat kostnader, effektbedömningar, transportpolitisk måluppfyllelse och kostnadseffektivitet.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA