Regeringen backar om utlandsspioneri
Reglerna mot spioneri utvidgas. Däremot kommer regeringen inte att straffbelägga utlandsspioneri, ett förslag som skulle begränsat meddelarfriheten, enligt remissinstanserna. Det framgår av en lagrådsremiss.
Publikt har tidigare i år skrivit om regeringsförslaget att den som röjer uppgifter som kan ”medföra allvarligt men” för en insats som Sverige deltar i utomlands kan dömas för utlandsspioneri.
Flera remissinstanser var mycket kritiska, däribland Journalistförbundet och Utgivarna, som menade att det var ett angrepp på grundlagen Tryckfrihetsförordningen. Remissinstanserna ansåg att förslaget kunde leda till att den som lämnar hemliga uppgifter till medierna om svenska internationella insatser inte skulle skyddas av meddelarfriheten.
Nu backar regeringen från den delen av förslaget. Justitieminister Beatrice Ask säger till Svenska Dagbladet att de lyssnat på kritiken från remissinstanserna. Hon vill tillsätta en ny utredning.
”Det är viktiga frågeställningar som inte minst media har väckt, det är viktigt att ha klara svar på de konflikter som kan finnas. Vi får göra ett omtag”, säger hon till tidningen.
Däremot föreslås att ett nytt brott införs, olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige. Brottet gäller otillåten underrättelseverksamhet för att komma över uppgifter där Sveriges säkerhet kan skadas - om en främmande makt får ta del av dessa.
I lagrådsremissen föreslås också att flyktingspionage, som ska benämnas olovlig underrättelseverksamhet mot person, utvidgas till att omfatta verksamhet som bedrivs med genom att använda otillbörliga medel. Straffminimum höjs från böter till fängelse.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.