”Rätt” kontakter kan ge jobb med högre lön

ARBETSMARKNAD2022-12-16

Den som har många sociala kontakter med högutbildade kollegor har större chans att gå vidare till ett mer välbetalt jobb, visar en nyligen publicerad studie från Umeå universitet.

Låglönejobb kan vara såväl en språngbräda mot en framgångsrik karriär som en återvändsgränd som utgör en risk att hamna i en fattigdomsfälla. Det är utgångspunkten för en studie från Umeå universitet. Forskarna har enligt en nyhetsartikel på lärosätets sajt undersökt när övergångar mellan ett lågavlönat och ett bättre avlönat arbete är mest sannolika, och vilken roll högutbildade kollegor kan spela i den processen.

”Vår analys visar att sannolikheten att få ett bättre betalt jobb inom ett år är högre hos de medarbetare som har fler sociala kontakter till välutbildade kollegor. Dessa kontakter kan potentiellt skapa en kunskapsöverföring som bäddar för ett avancemang i karriären”, förklarar Zoltán Elekes, en av forskarna bakom studien, i pressmeddelandet.

Studien har använt data som kopplar ihop arbetsgivare och anställda. Med information om bland annat inkomst och utbildningsnivå har forskarna uppskattat hur många kontakter som lågavlönade medarbetare har skapat på sina arbetsplatser. Resultaten bekräftar enligt studien att sociala kontakter med högutbildade medarbetare ökar individens chans att få ett mer välbetalt jobb.

”En arbetsplats som ger möjlighet till att skapa sociala kontakter bäddar för en god löneutveckling för medarbetarna”, kommenterar Zoltán Elekes studiens slutsats.

Studien visar också att högre utbildning inte enbart ska ses som en investering som gynnar enskilda individer. Rikard Eriksson, professor vid institutionen för geografi och centrum för regionalvetenskap vid Umeå Universitet, uttrycker i artikeln på lärosätets sajt uppfattningen att eftersom kunskapsöverföring på arbetsplatserna verkar gynna många grupper av medarbetare ska en ökad utbildningsnivå ses som en kollektiv resurs och en viktig faktor i arbetsmarknadspolitiken:

”Vi argumenterar för att när regeringar planerar för en aktiv arbetsmarknadspolitik, till exempel i form av praktikplatser hos företag, så bör de vara uppmärksamma på vilken typ av företag som får medel för att tillhandahålla dessa platser”, förklarar Rikard Eriksson.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA