Protest mot nya sjukförsäkringsregler
Efter en maratondebatt godkände riksdagen regeringens förslag till ändrad sjukförsäkring. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli.
Tillsammans med SKTF, Lärarförbundet, Unionen och Handikappförbunden i HSO hade ST inför riksdagsbeslutet samlat in namn i protest mot de nya reglerna. Protestlistorna med 5 000 underskrifter lämnades över till socialförsäkringsutskottets ordförande Gunnar Andrén, m, innan riksdagsdebatten.
– Ingen ledamot ska i efterhand kunna säga att de inte förstod konsekvenserna av att de röstade ja till förslaget, sa STs förbundssekreterare Dag Andersson i samband med överlämnandet.
Riksdagens beslut innebär att man inför en så kallad rehabiliteringskedja i tre steg där arbetsförmågan ska prövas vid fastställda tidpunkter. Under de första 90 dagarna av en sjukperiod ska Försäkringskassan bedöma om den försäkrade klarar sitt vanliga arbete. Efter tre månader ska Försäkringskassan också ta ställning till om den försäkrade kan jobba med något annat hos sin arbetsgivare.
Efter ett halvt års sjukskrivning ska Försäkringskassan göra en bedömning om den som är sjukskriven skulle kunna försörja sig genom något annat arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Den som är frisk nog att arbeta ska inte vara sjukskriven, är utgångspunkten för reformen.
Tillsammans med andra fackförbund har ST riktat skarp kritik mot reformen. STs kongress uttalade nyligen sin oro för vilka konsekvenser den kommer att få. Den som blir sjuk riskerar att förlora sin anställning efter bara ett halvt års ohälsa, och kraven på den enskilde ökar samtidigt som arbetsgivaren inte blir skyldig att göra någon plan för rehabilitering. Upprepade sjukdomsperioder kan också göra att en enskild står utan både sjukpenning och a-kassa.
Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har beräknat att reformen kommer att leda till att kostnaderna för socialbidrag ökar med en halv miljard kronor de närmaste fyra åren.
Ändrade sjukförsäkringsregler
- Efter tre månaders sjukskrivning ska en prövning göras om det finns något annat arbete hos arbetsgivaren som man kan utföra. Den sjukskrivne ska skaffa ett intyg från arbetsgivaren om omplaceringsmöjligheterna. Arbetsgivaren är skyldig att lämna intyget, men inte att ordna andra arbetsuppgifter. (Gäller från 1 januari 2009)
- Efter 180 dagar ska den sjukskrivne utifrån den arbetsförmåga man då har, med Arbetsförmedlingens hjälp, söka jobb på hela arbetsmarknaden.
- Sjukpenning på 80 procent lämnas i högst 364 dagar, under en period på 450 dagar. Undantag görs för personer med mycket allvarliga sjukdomar, till exempel tumörsjukdomar, ALS eller vid väntan på transplantation.
- Efter ett år kan man få förlängd sjukpenning på 75 procent i ytterligare upp till 550 dagar. Om den sjukskrivne får betalt av arbetsgivaren inträder en minskningsregel. Ingen ska kunna få mer än 85 procent av lönen i sjukpenning.
- Sjukersättning eller så kallad förtidspension betalas bara ut om arbetsförmågan bedöms stadigvarande nedsatt. Den tidsbegränsade sjukersättningen försvinner, liksom den obligatoriska prövningen för förtidspension efter ett års sjukskrivning.
- En rätt till tjänstledighet för att prova annat jobb införs den 1 oktober.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
