Polisen behöver stärka rutinerna vid risk för jäv
Polismyndighetens HR-avdelning behöver tydliggöra rutinerna för hur dess medarbetare ska agera om risk för jäv uppstår vid arbetsledningsbeslut, menar myndighetens internrevision i en rapport. ST inom Polisen välkomnar rekommendationen.
Rapporten från slutet av 2024 är en granskning av Polismyndighetens bemanningsprocesser, med fokus på arbetsledningsbeslut med och utan intresseanmälan.
Totalt lämnar internrevisionen fem rekommendationer varav tre bedöms vara väsentliga brister – mellannivån av revisionens skala. Exempelvis bedömer internrevisionen att HR-avdelningen på olika vis ska se över styrdokument samt tydliggöra processer för så kallade arbetsledningsbeslut.
Två rekommendationer pekar på mindre väsentliga brister. En av dem gäller rutiner för hur HR-medarbetarna ska agera vid risk för jäv i samband med arbetsledningsbeslut. Där rekommenderar internrevisionen HR-avdelningen att tydliggöra rutinerna och informera medarbetarna om hur jävsmisstankarna ska tas om hand.
Inget i revisionen bedöms utgöra mycket väsentlig brist.
Ann Gustafsson, vice ordförande för ST inom Polisen, välkomnar rapporten.
– Jag tycker den är bra. Man lyfter även in arbetstagarorganisationernas delaktighet och den delaktigheten, i kombination med att vi har haft bra partssamtal, gör att vi aldrig haft sådana diskussioner som vi har nu. Det finns ett genuint intresse av att säkerställa en bemanningsprocess där risk för jäv och vänskapskorruption undanröjs, säger hon.
Just frågor om arbetsledningsbeslut har varit omdiskuterade. Besluten, där en anställd får en tjänst utan att den inte är utlyst, med motiveringen att tjänsten ligger inom den så kallade arbetsskyldigheten, har ifrågasatts av bland annat ST på myndigheten. Medan arbetsgivaren menar att den anställde redan prövats för kriterierna förtjänst och skicklighet vid den initiala anställningen, hävdar kritikerna att arbetsledningsbesluten riskerar att leda till jävssituationer.
I en enkät till chefer som internrevisionen har gjort svarade en majoritet att det är tydligt hur de ska agera för att förhindra jäv vid arbetsledningsbeslut, både med och utan intresseanmälan.
I en enkät till HR-medarbetare som jobbar med bemanning angav drygt hälften att de varit med om att det funnits risk för jäv vid ett arbetsledningsbeslut de arbetat med. Samtidigt menade 30 av 39 att det saknas rutiner kring hantering av jävssituationer vid arbetsledningsbeslut.
– Jag tror det beror på något så enkelt att vi inte har fastställda rutiner och kontrollpunkter för att säkerställa att risk för jäv och vänskapskorruption inte finns i våra anställningsprocesser. Vi arbetstagarorganisationer tycker att det blir mer öppet med rekryteringar eller arbetsledningsbeslut som föregås av intresseförfarande, i stället för raka arbetsledningsbeslut, där medarbetare inte har möjlighet att söka till vakant funktion, säger Ann Gustafsson.
Hon är själv del av det partsgemensamma kulturinitiativet på myndigheten som arbetar med frågan om hur bemanningsprocesserna kan utvecklas för att undvika risken för jäv och vänskapskorruption.
Under 2023 utgjorde rekryteringar 3 038 bemanningsärenden på myndigheten, arbetsledningsbeslut med intresseanmälan 650 och arbetsledningsbeslut utan intresseanmälan 55. Rekryteringar har inte varit föremål för granskning i internrevisionsrapporten.
Ann Gustafsson betonar vikten av att alla processer för bemanning och omplacering är tydliga. Ofta är rekrytering och arbetsledningsbeslut med intresseanmälan allt för snarlika, menar hon – något som internrevisionen lyfter i sin rapport.
I dag pågår ett partsgemensamt arbete med att ta fram förslag för att göra bemanningsprocessen tydligare och mer transparent, säger hon.
Hur stort är det här problemet?
– Det är ett så pass stort skav att vi tycker att man ska utveckla och förtydliga processerna. Vi får många frågor från medlemmar som inte förstår varför de inte fått en tjänst eller som känner att det inte är någon idé att de söker, för att chefen – på oklara grunder – redan kan ha bestämt vem de vill ha till funktionen. Så det finns en frustration, säger Ann Gustafsson.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
