Personalomsättningen i staten ökar
Personalomsättningen i staten var 11,9 procent 2022, enligt Arbetsgivarverkets statistik. Det är en ökning med 2,1 procentenheter jämfört med året innan. Omsättningen skapar stora problem, uppger flera myndigheter för Publikt, däribland Statens institutionsstyrelse.
En lista över personalomsättningen på alla statliga myndigheter med över 100 anställda finns i slutet av artikeln.
Statens institutionsstyrelse, SiS, hade under 2022 en personalomsättning på 19,7 procent, vilket är högt i jämförelse med majoriteten av de statliga myndigheterna, visar Arbetsgivarverkets siffror.
– Det är inte bra, eftersom det påverkar arbetsmiljön och säkerheten och i värsta fall även behandlingsinnehållet, säger Thord Jansson, avdelningsordförande för ST inom Statens institutionsstyrelse.
Enligt honom hade en av myndighetens institutioner nyligen 24 vakanta tjänster.
– Dessutom har vi extremt högt övertidsuttag. Risken är ju att man kör slut på befintlig personal, säger han.
Maria Emtfors, chef för sektionen för kompetensförsörjning och arbetsmiljö på SiS, konstaterar att myndigheten den senaste tiden haft ett stort fokus på att attrahera och introducera ny personal, men att myndigheten också behöver göra mer för att behålla de befintliga medarbetarna. För att helt komma till rätta med personalomsättningsproblematiken anser hon att det i grund och botten skulle behövas en större bemanning.
– Men för det krävs större anslag från regeringen, säger Maria Emtfors.
Thord Jansson håller med.
– Till stor del handlar det ju om resurser. Både vi och arbetsgivaren vill ha mindre klientgrupper. Det skulle skapa en bättre arbetsmiljö och då skulle folk stanna, säger han.
Statens institutionsstyrelse är inte den enda statliga myndigheten med hög personalomsättning. Bland myndigheter med fler än 100 anställda hade Tillväxtverket den högsta personalomsättningen under 2022 – 25,4 procent. En stor del av omsättningen kan dock härledas till ett tillfälligt regeringsuppdrag under coronapandemin. I slutet av 2022 slutade omrking 500 medarbetare som jobbade med stödet för korttidsarbete, eftersom deras visstidsanställningar löpte ut.
Länsstyrelsen i Uppsala län hade under 2022 en personalomsättning på 22,1 procent, vilket placerar myndigheten på tredje plats på listan. Enligt STs klubbordförande Sofia Maherzi har facket flaggat för att personalomsättningen varit hög under flera år, men utan att arbetsgivaren hörsammat det.
– De har inte bekräftat den bilden utan sagt att vi inte sticker ut, säger hon.
Att facket skulle ha lyft personalomsättningen som problematisk innan är inte något som HR-chef Karolina Erwander säger sig känna igen, men hon håller med om att omsättningen var hög under 2022.
– Vi har tidigare haft en rörlighet på omkring tolv procent, så under 2022 skedde en stor ökning, säger hon.
Utvecklingen kan bero på den ökade rörligheten på arbetsmarknaden över lag efter pandemin samt den ökade möjligheten till distansarbete, menar Karolina Erwander.
– Vår geografiska närhet till Stockholm innebär att personer som tidigare inte velat pendla nu har kunnat ta tjänster i Stockholm med viss grad av distansarbete.
Sofia Maherzi håller med om att det geografiska läget medför en större konkurrens om arbetskraften. Hon ser också hög arbetsbelastning som en anledning till den höga personalomsättningen.
Enligt Karolina Erwander ser arbetsgivaren just nu över de anställdas arbetsbelastning.
– Våra medarbetare har breda ansvarsområden och ett högt engagemang i arbetet. Det är positivt, men i kombination med hög arbetsbelastning kan det bli slitsamt. Vi tittar för tillfället på hur vi kan arbeta med ett mer närvarande ledarskap, till exempel, säger hon.
Kriminalvården hade enligt Arbetsgivarverkets statistik en personalomsättning på 11,9 procent under 2022, vilket är exakt detsamma som snittet inom staten. Men omsättningen varierade stort mellan olika yrkeskategorier inom myndigheten, poängterar Joachim Danielsson, avdelningsordförande för ST inom Kriminalvården.
– Ser man till kriminalvårdare så var det 18,9 procent som avslutade sin anställning under 2022. Det tycker jag är en hög siffra. Hittills i år ligger vi på 19,5 procent, en av fem har alltså slutat, säger han.
Samtidigt är Kriminalvården en myndighet som växer, vilket gör behovet av ny personal ännu större.
Anne Enström, enhetschef på Kriminalvårdens HR-avdelning, konstaterar att den högsta personalomsättningen finns bland de provanställda.
– Det beror både på att vissa väljer att avsluta själva då de inser att jobbet inte var något för dem, och på att vi avslutar fler anställningar i ett tidigt skede för att vi ser att de inte är lämpade, säger hon.
Men Anne Enström slår fast att hon anser att personalomsättningen som helhet är för hög inom myndigheten.
– Arbetsmarknadsläget gör att konkurrensen om arbetskraften är hög och Kriminalvården har ett utsatt läge, det är ett psykiskt krävande och utmanande jobb.
Kriminalvården har länge använt sig av en avgångsenkät där de som slutat anonymt har fått svara på varför de valt att lämna myndigheten. Svarsfrekvensen har dock varit låg och det har därför varit svårt att dra några slutsatser av undersökningen. Men i år har en sammanställning ändå gjorts.
– Det som är positivt är att vi kan se att hälften av dem som slutat kan tänka sig att komma tillbaka och rekommendera andra att arbeta hos oss, säger Anne Enström.
Däremot upplever många att organisationen är stelbent och att det finns brister i ledarskapet.
– Även arbetsbelastning, arbetstider och i viss mån lön är sådant man är missnöjd med.
Joachim Danielsson tycker att det är bra att myndigheten försöker ta reda på varför anställda slutar, men anser att det vore bättre att fråga befintlig personal vad som skulle få dem att stanna kvar.
– Då skulle vi få reda på vad en bättre arbetsmiljö innebär för dem och hur vi ska rikta om våra resurser, säger han.
Anne Enström berättar att myndigheten just nu tittar på hur man kan förbättra vad hon kallar ”medarbetarlyssningen”.
– I dag har vi ingen form av medarbetarundersökningar, det behöver vi införa. Men vi har inte landat i vilken form än, säger hon.
Joachim Danielssons uppfattning är att diskussionen om personalomsättning i många fall fokuserar på fel saker och att arbetsgivare måste börja tänka i nya banor för att få arbetskraften att trivas och stanna.
– Sammanfattningsvis handlar det om att förvalta humankapitalet bättre och låta människor få växa.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
