Stora skillnader i myndigheternas personalomsättning

En tabell som visar personalomsättningen under förra året på alla statliga myndigheter med över 100 anställda finns längst ned i artikeln.

Snittet för personalomsättningen på samtliga myndigheter med över 100 anställda var 11,8 procent 2023, jämfört med 11,9 procent 2022, visar statistik från Arbetsgivarverket. Konkurrensverket var den myndighet som hade högst personalomsättning förra året, och låg även högt 2022.

Enligt Karin Alling, HR-chef på Konkurrensverket, beror det främst på att myndigheten lockar många juniora personer som sedan söker sig vidare till andra jobb.

– Den största delen av våra anställda är jurister och ekonomer, och de är efterfrågade på marknaden. De går ofta till andra statliga myndigheter, men även till advokatbyråer och ekonomikonsultbolag. Och i relation till dem har vi förstås lägre löner, säger hon.

Åsa Lövström, representant för ST inom Konkurrensverket, delar arbetsgivarens bedömning och tror inte att den höga personalomsättningen beror på dålig arbetsmiljö.

– Vi har ett högt medarbetarindex, så folk trivs här. Men vi har lättare att rekrytera juniora medarbetare, och då kanske de inte stannar så länge. Många tycker att det här är en bra plats att börja sin karriär på, säger hon.

Enligt Karin Alling arbetar Konkurrensverket för att få medarbetarna att stanna kvar längre. Inom konkurrenstillsynen har man skapat fler enheter för att få ned antalet medarbetare i varje enhet, och därmed öka närheten till närmaste chef. Myndigheten har också sett över sin lönestrategi för att få upp lönerna för kompetenta nyanställda.

Målet är att personalomsättningen ska minska, men någon siffra vill Karin Alling inte sätta.

– Jag tror inte att vi kan ha snittet för alla myndigheter som mål, vi kommer nog att ligga kvar lite högre. Men vi vill ned, den omsättning vi har nu tycker vi inte är bra. Den påverkar arbetsmiljön för både medarbetare och chefer, säger hon.

En annan myndighet med hög personalomsättning är Statens institutionsstyrelse, SiS. 2023 låg myndighetens personalomsättning på 18,1 procent.

– Orsakerna är många. Vi har hög arbetsbelastning på jobbet, låga grundlöner och låg ob-ersättning. Dessutom ska man få jobb och privatliv att gå ihop, och vi är en verksamhet som är öppen dygnet runt, säger Thord Jansson, avdelningsordförande för ST inom SiS.

SiS har också vuxit mycket de senaste åren. Det är en utmaning att rekrytera många kompetenta personer under kort tid, menar Karin Rystedt, HR-chef på SiS.

– Det är många myndigheter som ska växa och till viss del konkurrerar vi om samma kompetens. Vi konkurrerar även med kommuner och regioner, och privata bolag, säger hon.

Hot och våld mot anställda kan också vara en förklaring till den höga personalomsättningen, anser Thord Jansson. I STs arbetsmiljöundersökning, som Publikt tidigare skrivit om, uppger 61 procent av ST-medlemmarna på SiS att de utsatts för hot och våld.

– Vi har många incidenter, det är klart att det påverkar. Det finns till och med fall där medarbetare har sökts upp i hemmet och blivit hotade, säger Thord Jansson.

Karin Rystedt påpekar att myndigheten ännu inte med säkerhet vet varför anställda väljer att sluta. SiS har nyligen infört en anonym enkät som chefer kan skicka ut till medarbetare som slutar, men än så länge är det för tidigt att dra några slutsatser av den, säger hon.

Även Karin Rystedt tror dock att hot och våld spelar in.

– Vi har en verksamhet där det händer saker. Frågor som rör trygghet, säkerhet och arbetsmiljö är viktiga om vi ska kunna behålla medarbetare, där jobbar vi med att stärka tryggheten på arbetsplatsen, säger hon.

Flera länsstyrelser har också hög personalomsättning, visar Arbetsgivarverkets statistik. En av dem är Länsstyrelsen i Uppsala län, som hade en personalomsättning på 18 procent förra året, en liten minskning mot 2022.

– Vår personalomsättning går långsamt ned, men det är inom vissa yrkesområden svårt att få tag på rätt kompetens. Utmaningen ligger i att vi är många statliga myndigheter som konkurrerar om samma kompetens, och att Uppsala ligger så nära Stockholm att vi konkurrerar om arbetskraften med arbetsgivare i båda städerna, säger Karolina Erwander, HR-chef på myndigheten.

Länsstyrelsen har precis som SiS nyligen infört en anonym avslutningsenkät för att få en bättre uppfattning om varför folk väljer att sluta på myndigheten. Det är positivt, tycker Sofia Maherzi, sektionsordförande för ST inom Länsstyrelsen i Uppsala län.

– Men det vi vet redan nu är att vi har låga löner, det är den ständiga utmaningen för oss. Vår lönegrupp har precis genomfört årets lönerevision, där kan vi se att hälften av våra medlemmar ligger under medianen, jämfört med andra länsstyrelser i landet och jämfört med andra myndigheter i vår region. Det är en av anledningarna att folk väljer att sluta, säger Sofia Maherzi.

Även Länsstyrelsen i Stockholms län hade en hög personalomsättning förra året, 19,1 procent. Enligt myndigheten beror det på att många visstidsanställda fick sluta under 2023.

– En anledning var att vi fick besparingskrav förra hösten, då hade vi inte möjlighet att ha kvar alla visstidsanställda. Förra året hade vi dessutom en krisövning med ett 40-tal frivilliga som jobbade för oss en kortare tid, det påverkar sannolikt också siffran för personalomsättningen, säger Anna Rindeskog, HR-partner på Länsstyrelsen i Stockholms län.

Hon påpekar att personalomsättningen bland tillsvidareanställda var betydligt lägre.

Det har varit stor turbulens på Länsstyrelsen i Stockholms län efter de uppmärksammade rekryteringar som den tidigare landshövdingen Anna Kinberg Batra genomförde, vilka ledde till att hon nyligen tvingades avgå. Rekryteringarna och även Anna Kinberg Batras ledarstil har skapat stora problem med arbetsmiljön, enligt ST inom Länsstyrelsen i Stockholms län. Karolina Embring, som sitter i STs sektionsstyrelse, är förvånad över att det inte fått ännu större effekt på personalomsättningen.

– Samtidigt prövas behovet av alla anställningar sedan ett och ett halvt år tillbaka, vilket inneburit att vi senaste året anställt endast tio personer, medan vi egentligen har behov av att anställa betydligt fler om vi ska kunna utföra de uppdrag vi har, säger hon.

En annan myndighet som haft problem med arbetsmiljön är Inspektionen för vård och omsorg, Ivo. Enligt en rapport som företagshälsovården Feelgood gjorde i våras råder en tystnadskultur och hierarkisk styrning inom myndigheten, vilket Publikt tidigare har skrivit om.

Ivo hade en personalomsättning på 17,9 procent 2023, och låg högt även 2022.

– Det är något vi påtalat under längre tid, att vi har hög personalomsättning. Det är oroligt på myndigheten, arbetsmiljön är dålig och det finns attitydproblem, säger Sara Gunnar, avdelningsordförande för ST inom Ivo.

Problemen beror enligt Sara Gunnar på att Ivo har genomfört ett förändringsarbete som bland annat inneburit att arbetssättet har centraliserats, i syfte att få mer likartade beslut i olika delar av landet. Alla på Ivo vill se mer likartade beslut, understryker Sara Gunnar, men valet av arbetssätt har enligt henne inte förankrats hos medarbetarna och fackförbunden.

– Vi saknar utvärdering av tidigare arbetssätt. Man har till exempel byggt en så kallad beredningspyramid, med olika operativa ledningsgrupper där ärendena ska passera. Det har skapat många flaskhalsar. Förändringen av arbetssätt har lett till att du kan gå till din närmsta chef och påtala att arbetsmiljön inte funkar, men chefen kan inte hjälpa dig för det är andra chefer som arbetsleder dig.

Publikt har sökt Ivo för en intervju, men myndigheten har valt att enbart svara per mejl. Ivo bekräftar att personalomsättningen är hög, och att det finns arbetsmiljöproblem.

”Ivo har uppmärksammat en del arbetsmiljöproblem och har därför initierat ett stort översyns- och förändringsarbete. Bland annat har vår vikarierande generaldirektör träffat samtliga avdelningar under 2024, och alla medarbetare har getts möjlighet att komma till tals. Just nu pågår ett arbete som vi tror kommer att leda till förbättringar bland annat inom organisation, ledarskap och arbetssätt som kommer att leda till både en bättre arbetsmiljö och en högre effektivitet”, skriver pressekreteraren Tobbe Lundell.

Sara Gunnar anser att Ivo behöver se över såväl arbetsmiljön som hela organisationen:

– Jag tycker att man behöver se över organisationen så att den synkar med arbetssätten. Sedan behöver man jobba på hur vi bemöter varandra, hur vi pratar med varandra. Medarbetarna behöver bli lyssnade på.