"Personalen får slita hårt"
En huvudorsak till kriminalvårdens ekonomiska kris är den höga beläggningen på fängelserna det senaste året. Både anstalter och häkten har haft platsbrist. Och även om överbeläggningen dämpats de senaste veckorna är trycket fortfarande stort.
På häktet i Västerås var beläggningen den 1 april 169 procent på de ordinarie 35 platserna. Man hankar sig fram med hjälp av filialerna i Enköping och Köping – och med polishusets 17 fyllericeller, som används vid behov. Förra veckan hade man 51 klienter.
– Ja, visst är det fullt. Problemet är att kriminalvården ändå ska spara pengar. Vi har en budget som vi naturligtvis inte har hållit, säger häkteschefen Pelle Näslund.
Trycket har alltså minskat något – och inför sommaren funderar Näslund på att tacka nej till några av de vikarier som redan rekryterats och slå igen filialerna. För att spara pengar.
– Men om man stänger en filial kostar det mycket att öppna igen, eftersom det då blir övertid för den kvarvarande personalen.
Mycket övertid
– Man har slitit hårt. Ofta får personalen rycka in på sina fridagar och det har blivit mycket övertid, konstaterar Näslund.
I budgeten för 2004 hade man räknat med 2–3 000 timmar övertid – när året var slut hade det blivit 14 000 timmar…
– Och det blir ju den som öppnar dörren som får ta skiten från den intagne. De ringer inte direkt till generaldirektören och klagar. Hoten har ökat i takt med att antalet psykiskt störda har ökat.
En häktad har stämt kriminalvården för tiden i polisens fyllecell förra året. Efter det beslutade
kriminalvårdsstyrelsen att också fyllecellerna räknas som formellt tillgängliga häktesplatser. Men det är fortfarande samma kala betongceller med plastbelagd brits och toalett i rostfritt stål.
– Vi har gamla skulder som det är meningen att vi ska betala tillbaka, säger Näslund och beskriver hur man tänkt klara bemanningen med en personal på 24 personer – mot de 65 som krävs nu med filialerna i drift – i stället för 33 som skulle vara ordinarie bemanning med 35 platser belagda.
Långa rättsprocesser
Långa rättsprocesser och överklaganden är ett viktigt skäl till överbeläggningen – enskilda misstänkta och dömda kan bli kvar i häktet upp till ett halvår innan de får en lagakraftvunnen dom. Och en del muckar direkt från häktet utan att någonsin placeras på anstalt.
Hög beläggning leder också till många transporter.
– Vi försöker överleva dag från dag och klara alla transporter till domstolsförhandlingar.
Det kan bli både tio och tolv klienter som samma dag ska transporteras, och varje transport kräver minst två och ibland tre vårdare av säkerhetsskäl.
Pelle Näslund tycker att kriminalvården kommit i otakt med övriga rättsväsendet:
– Man fattar kortsiktiga beslut som får ödesdigra konsekvenser. Det ska göras förändring på förändring på förändring och organisationen får aldrig en chans att »sätta sig«.
– Och så fattar man fel beslut på fel prognoser – när polisen har intensifierat sitt jobb har vi dragit ner. Vi ska både gasa och bromsa, säger ledningen, men om man gör det står bilen still medan andra kör förbi.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
