Pandemin påverkade vissa grupper av anställda mer
Anställda som behövde vara kvar på sin arbetsplats var särskilt utsatta för pandemins konsekvenser för arbetsmiljön. Men Sverige klarade sig ändå bra genom krisen, konstaterar Myndigheten för arbetsmiljökunskap i en rapport.
Myndigheten för arbetsmiljökunskap fick 2022 i uppdrag av regeringen att kartlägga och analysera coronapandemins konsekvenser för arbetsmiljön. Myndigheten har genomfört fem olika studier på området och presenterar nu resultaten i en sammanfattande rapport.
Slutsatserna är bland annat att arbetslivet till stor del kunde anpassas för att hantera de negativa konsekvenserna, men att vissa grupper var särskilt utsatta. Pandemin har också lett till att psykosocialt arbetsmiljöarbete uteblivit, vilket många arbetsplatser nu behöver ta ikapp.
Enligt rapporten drabbades personer som behövde vara kvar på sina fysiska arbetsplatser hårdast av pandemin. För dem ökade arbetsbördan och den psykiska belastningen. Det handlar bland annat om kvinnodominerade yrken inom vård, skola och omsorg. Studierna visar samtidigt att anpassning av bemanning och arbetstider eller åtgärder som ökade möjligheterna till återhämtning underlättade situationen.
De som hade möjlighet att arbeta på distans hade en lägre psykisk arbetsbelastning, mindre tidspress och bättre balans mellan arbete och privatliv, skriver Myndigheten för arbetsmiljökunskap i rapporten. Att skolor och förskolor inte stängdes underlättade distansarbetet i Sverige jämfört med andra länder, konstaterar myndigheten.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.