Ojämnt arbete för jämställdhet

JÄMSTÄLLDHET2010-10-27

Myndigheter som sorterar under utrikesdepartementet är sämst på jämställdhetsarbete. Men länsstyrelserna och många av myndigheterna under jordbruksdepartementet tycker att deras arbete är framgångsrikt.

En undersökning från Göteborgs universitet har tagit tempen på jämställdhetsintegreringen på landets myndigheter. Forskarna konstaterar att 70 procent av de myndigheter som sorterar under utrikesdepartementet inte säger sig ha något pågående arbete alls för jämställdhetsintegrering.

Siffran för dåvarande integrations- och jämställdhetsdepartementet är nästan lika hög: mer än hälften av myndigheterna på området uppger att de inte har något sådant arbete.

Undersökningen är en uppföljning av den tidigare studien ”Jämställdhetsintegrering i statliga myndigheter” från 2009.

Den nya rapporten innehåller utförligare beskrivningar av situationen på tio myndigheter – bland andra Statens institutionsstyrelse, Trafikverket, Försäkringskassan, Kommerskollegium och Riksarkivet.

Jämställdhetsintegrering är en strategi för att uppnå de jämställdhetspolitiska målen. En god integrering innebär att alla beslut på myndigheten präglas av ett jämställdhetsperspektiv.

Medan Trafikverket och Statens institutionsstyrelse bedömer att arbetet är ”pågående och framgångsrikt” hör Riksarkivet till de myndigheter som säger sig sakna sådant arbete.

Försäkringskassan anger att arbetet är ”pågående men inte framgångsrikt”. Anledningen – som angavs vid den tidigare studien – var framför allt att den politiska styrningen varit otillräcklig och att ledningen inte prioriterat frågan. Nu konstaterar forskarna att ledningen stöttar och är positiv, men att frågan om jämställdhet ”inte helt har inkluderats i den centrala ledningen.” Därför redovisar myndigheten exempelvis inte ohälsotalet könsuppdelat, trots att könsperspektivet anses vara relevant.

Enligt rapporten har handläggarna på Försäkringskassan ett betydande handlingsutrymme i sin myndighetsutövning, vilket gör att deras egna normer och föreställningar spelar stor roll.

Avslutningsvis konstaterar forskarna att svenska myndigheter är till för alla svenska medborgare – både kvinnor och män. Att verksamheten inte gynnar det ena könet är en förutsättning för att staten ska få en god legitimitet bland medborgarna.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

ÄMNEN:

Jämställdhet
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA