Nytt avtal för statligt anställda
I dag undertecknades ett nytt avtal på det statliga avtalsområdet som ger 6,5 procent i löneökningar under tre år. En framgång för den fackliga sidan är att reglerna för den som skadas på jobbet förbättras. Däremot sade arbetsgivarsidan tvärt nej till arbetstidsförkortning.
Inför årets avtalsförhandlingar ville Arbetsgivarverket återigen ha ett avtal utan slutdatum och utan angivna siffror för löneökningar.
Offentliganställdas förhandlingsråd, OFR, där ST ingår, krävde ett tidsbegränsat avtal i nivå med industrins märke. OFR fick sin vilja igenom. Det nya treåriga avtalet innebär löneökningar på totalt 6,5 procent om de lokala parterna inte kommer överens om annat. Löneökningarna blir 2,2 procent första året, 2 procent året därpå och 2,3 procent tredje året.
Däremot fick inte OFR igenom någon lägsta garanterad löneökning för alla, så kallad individgaranti.
Vid sidan om löneökningarnas storlek har parterna också förhandlat om villkoren på en rad andra områden.
STs ordförande Britta Lejon är särskilt nöjd med att OFR har drivit igenom förbättringar av det avtal som reglerar arbetsskador. Karensen på 14 dagar tas bort. Dessutom slopas vållandekravet - att den anställda måste bevisa att arbetsgivaren varit vårdslös och orsakat skadan.
– Den här frågan har vi haft på bordet i flera år och det har känts omöjligt att komma framåt. För dem som skadas på jobbet är det här jätteviktigt, säger hon.
Hon är också nöjd med att OFR fått igenom att vård av sjukt barn och deltidsföräldraledighet upp till barnet är åtta år blir tjänstepensionsgrundande för alla, även för dem som började arbeta när det tidigare pensionsavtalet gällde.
– Arbetsgivarverket har tidigare haft hållningen att de bara betalar in till tjänstepension för anställda som är på jobbet. Att de nu har ändrat sig och infört det även för vård av sjukt barn och föräldralediga är en vinst, inte minst ur jämställdhetssynpunkt.
Men som alltid i förhandlingar har fackförbunden också fått betala, konstaterar Britta Lejon.
– Vi har fått gå med på att minska taket för hur många semesterdagar man får spara - från 35 till 30, även om det blir en övergångsperiod om fem år.
Både fack och arbetsgivare fick också släppa sina krav på arbetstidsområdet. OFR ville ha en arbetstidsförkortning och hade också yrkat på att anställda ska få två så kallade samhällsnyttodagar per år, liksom att arbetstid ska räknas som restid.
Arbetsgivarverket drev linjen att arbetsgivarna skulle få större makt att självständigt förlägga arbetstiden. Nu hamnar arbetstidsfrågorna i en partsgemensam arbetstidsgrupp.
– Vi är långt ifrån varandra i arbetstidsfrågor. Arbetsgivarna vill bestämma helt och vi vill ha rejält inflytande, säger OFRs förhandlingsledare Åsa Erba-Stenhammar, som också är STs förhandlingschef.
Hon är glad över att avtalet ger en löneökning i nivå med märket i industriavtalet och att grupper som behöver lite extra stöd får förbättringar. Hon nämner förbättringar i sjuklönereglerna som ett exempel.
En förhandling handlar också om vilka av motpartens krav man lyckas stoppa. OFR satte exempelvis stopp för Arbetsgivarverket yrkande om att ta bort ersättningar för läkemedel, läkarvård och flyttersättning.
Åsa Erba-Stenhammar är däremot missnöjd med att inte ha kommit vidare i frågan om visstidsanställningar, där ST yrkat att antalet visstidsanställningar bör minska.
– Precis som i frågan med arbetstid står vi långt ifrån varandra när det gäller visstidsanställningar. Vi har olika verklighetsuppfattning och har nu kommit överens om att ta fram gemensam statistik, säger hon.
Det blir inte heller några förbättringar i omställningsavtalet, som exempelvis reglerar stöd till statligt anställda som blir uppsagda på grund av arbetsbrist. Åsa Erba-Stenhammar är dock noga med att påpeka att OFR och Arbetsgivarverket är överens om att lokala parter kan teckna egna omställningsavtal som specificerar vilka villkor som ska gälla vid omlokalisering.
– Det är många medlemmar som kommer att bli berörda av omlokalisering framöver. Det är mycket bättre att frågan ligger hos lokala parter än att vi ska avgöra centralt vad som är bäst för medarbetare och verksamhet.
Det fanns också områden där det rådde ”fullständig samsyn” mellan Arbetsgivarverket och OFR, enligt Åsa Erba-Stenhammar. Exempelvis är man överens om att utöka stödet i arbetsmiljöfrågor till fack och arbetsgivare lokalt. Det ska genom det partsgemensamma organet Partsrådet.
– Enskilda myndigheter ska kunna avropa stöd från Partsrådet, som har resurser. Det är roligt att vi är överens om att ta krafttag i den här frågan, säger Åsa Erba-Stenhammar.
OFR fick också igenom:
- Att lokala parterna även i fortsättningen få välja löneförhandlingsmodell – antingen traditionell facklig förhandling eller lönesättande samtal, där lönen sätts i samtal mellan medarbetare och chef.
- En låglönesatsning där alla som tjänar under 24 000 kronor i månaden kommer att bidra med mer pengar till lönepotten.
- Att den bortre parentesen tas bort även för den del som arbetsgivaren betalar ut i sjukpenningtillägg. Den har ju redan tagits bort i sjukförsäkringen, det vill säga att man förut i normalfallet kunde vara sjukskriven i maximalt två och ett halvt år.
Arbetsgivarverket fick också igenom:
- Att lokala parter kan ta fram en egen modell vid oenighet vid lönesättande samtal.
- ”Ordningsregler” vid tjänstledighet för visstidsanställning inom staten införs. Exempelvis måste man ha jobbat ett år innan man kan få tjänstledigt.
- Möjlighet att stänga av arbetstagare vid misstänkt brottslighet eller allvarlig misskötsamhet.
Avtalet gäller till och med 30 september 2020.
Det här är Offentliganställdas förhandlingsråd
ST ingår i den del av Offentliganställdas förhandlingsråd som kallas OFR/S,P,O, vilket står för statstjänstemän, poliser och officerare. Nio förbund ingår: ST, Officersförbundet, Polisförbundet, Försvarsförbundet, Tull-Kust, Vårdförbundet, Ledarna, Lärarförbundet och Reservofficerarna.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
