Nytt avtal ska ge statsanställda högre pensioner
Fack och arbetsgivare inom staten har enats om förändringar i tjänstepensionsavtalet. Det kommer att innebära högre tjänstepension för en majoritet av de statsanställda. Det är viktigt både för STs medlemmar och för kompetensförsörjningen inom statsförvaltningen, menar STs förhandlingschef Åsa Erba Stenhammar.
Under den förra avtalsrörelsen tog ST och andra fackliga organisationer inom den statliga sektorn initiativet till att inleda förhandlingar om tjänstepensionerna med Arbetsgivarverket, som är arbetsgivarorganisation för de statliga myndigheterna.
Bakgrunden var, förklarar STs förhandlingschef Åsa Erba Stenhammar, de förändringar som gjort i det allmänna pensionssystemet, som innebär att åldersgränserna höjts i syfte att människor ska arbeta längre. Det statliga tjänstepensionsavtalet var inte anpassat för detta, menar hon.
– De här förändringarna gjorde att vi redan under avtalsrörelsen 2020 såg att vi hade stora medlemsgrupper som hade betydligt sämre pensionsavtal än man har i andra sektorer, säger Åsa Erba Stenhammar.
Under slutet av förra året började parterna de konkreta förhandlingarna, och de har nu enats om ett antal förändringar i pensionsavtalet som kommer att börja gälla nästa år. En central punkt i överenskommelsen är att arbetsgivarna kommer att betala in större pensionspremier för en majoritet av de anställda – de som är födda före 1988 och därmed inte berörs av det nya tjänstepensionssystem som infördes i pensionsavtalet PA 16. De kommer också att tjäna in tjänstepension under hela yrkeslivet, till 69 års ålder.
– Det är ett förhandlingsresultat som gör att vårt pensionsavtal är konkurrenskraftigt. Som anställd inom staten får man nu minst lika bra – om inte bättre – pensionsavtal än vad man har i andra sektorer. Det är viktigt för att klara kompetensförsörjningen inom statsförvaltningen, säger Åsa Erba Stenhammar.
För dem som är födda mellan 1966 och 1987 blir den extra pensionsavgiften som arbetsgivarna kommer att betala 1,5 procent. De som är födda före 1966 får en övergångslösning, där den extra avgiften blir 0,5 procent – anställda som har delpension berörs dock inte.
– Det är ett mycket stort värde som våra medlemmar nu får, men som de kommer att se konsekvenserna av först när de går i pension, säger Åsa Erba Stenhammar.
Enligt henne kommer överenskommelsen att ge en 40-åring med en månadslön på 38 000 kronor höjd tjänstepension med 1 200 till 1 500 kronor i månaden, försiktigt räknat.
De fackliga organisationerna har ”betalat” för detta värde genom flera förändringar som minskar arbetsgivarnas kostnader, förklarar hon.
En sådan förändring är att delpensionsavtalet kommer att fasas ut. Avtalet har gett statligt anställda som fyllt 61 år en möjlighet att få ekonomisk ersättning om de går ned i arbetstid. Det har dock inte varit en rättighet utan krävt arbetsgivarens godkännande – och under de senaste åren har allt färre anställda beviljats delpension, 2021 var det 842 personer. Nu upphör möjligheten helt för anställda födda 1966 och senare.
– Det är klart att det är tungt, delpensionsavtalet har varit uppskattat, men vi byter en möjlighet till delpension till en rättighet för alla att få högre pension, säger Åsa Erba Stenhammar.
Arbetsgivarna kommer inte heller att betala in pensionspremier fram till 65-årsdagen för den som slutar före 65 års ålder. Åsa Erba Stenhammar framhåller att det är en förmån som har tappat i värde, eftersom det numera inte går att ta ut allmän pension förrän vid 63 år, en åldersgräns som dessutom kommer att höjas ytterligare i framtiden.
En annan punkt i överenskommelsen som innebär en besparing för arbetsgivarna är att de avsättningar som de ska göra till lokala omställningsmedel minskar från 0,3 procent av lönesumman till 0,2 procent.
Även avgiften till Partsrådet, som ger lokala parter på de statliga arbetsplatserna stöd bland annat i lönebildnings- och arbetsmiljöfrågor, sänks. Det ser dock inte Åsa Erba Stenhammar som något problem.
– Vår bedömning är att Partsrådet kan fortsätta med den verksamhet man har. Vi ser att det varit överfinansierat, och inte gjort av med de pengar som kommit in.
Avtalet om tjänstepensionerna skrivs under av OFR/S, P, O, en facklig förhandlingsorganisation där ST ingår, och de två andra fackliga parterna på det statliga området, Saco-S och LO-förbundet Seko.
Åsa Erba Stenhammar – som även är förhandlingsledare för OFR/S, P, O – poängterar att STs förbundsstyrelse varit enig i beslutet att ställa sig bakom överenskommelsen, och är själv nöjd med förhandlingarna mellan fack och arbetsgivare:
– Vi har haft en samsyn i vad det är som varit problemet, och att vi behövt göra något vad gäller tjänstepensionerna så att sektorn kan klara sitt uppdrag. Och det har gjort att vi alla fått vara kreativa och bjuda till.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
