Nye chefen ska göra Polisen mer effektiv
Rikspolischefen Dan Eliasson vill inte börja med att gå till regeringen och be om mer pengar. Han hyllar de civilanställdas spetskompetens och säger att målsättningen 20 000 poliser inte är huggen i sten.
Det är en av de allra första dagarna på nya jobbet i polishuset på Kungsholmen i Stockholm. Dan Eliasson kortade av julledigheten i Las Palmas före nyår för att inte »börja jobbet med semester om det händer något«.
– Jobbet som rikspolischef med de här befogenheterna har inte funnits tidigare. Det har inte heller funnits någon chef för nationella operativa avdelningen eller några regionpolischefer, som jag vill ska vara med i den kollektiva styrningen av myndigheten. Alla söker sina roller.
Med 28 730 anställda blir Polisen landets största myndighet och den riskerar att bli svårstyrd. Det skrämmer inte nye rikspolischefen:
– Det är på de svåra jobben man kan göra skillnad. Det är där man prövas, tvingas koncentrera sig och ge max. Men det absolut viktigaste är möjligheterna att göra skillnad i människors vardag.
Genomförandekommittén, som förberedde inrättandet av nya Polisen, har bestämt vad som ska göras, Dan Eliasson ska visa hur. Han bedömer att han behöver visa tydliga resultat redan under de två första åren.
– Mycket styrs av övergången från 21 länskommunikationscentraler till sju regionala ledningscentraler. Vi har minskat hierarkierna från uppemot ett dussin nivåer till sex och många har fått söka om sina jobb. Vissa blir hängande i luften och åt dem ska vi hitta nya arbetsuppgifter där vi tar till vara deras kompetens. Det är jobbigt för många och kräver en bra och omtänksam personalpolitik.
Men att vara omtänksam är sällan gratis och Polisen har inte fått några extra anslag för omställningen. Dan Eliasson räknar med att ett effektivare arbetssätt ska frigöra pengar. Då finns inget utrymme för revirstrider:
– Det gäller att få alla att se det större syftet och vilja vara en del i att leverera en bättre verksamhet. Jag är så naiv att jag tror på det goda hos människor. Men det kräver att jag erbjuder delaktighet och att vi finner formerna för det.
Hur vill du utveckla samverkansavtalen med facken?
– Det är för tidigt att svara på. Men det är klart att vi måste hitta en modern form för samverkan så att de kan värna sina medlemmars intressen på ett modernt sätt.
Målsättningen att det ska finnas 20 000 poliser är inte huggen i sten, enligt Dan Eliasson.
– Statsrådet Anders Ygeman har sagt att siffran inte är helig. Sedan vill man väl ha höga ambitioner när det gäller antalet poliser.
Dan Eliasson anser att »polisen har för tjock midja« och förtydligar:
– Fler och fler sitter i centrala projekt, därför fattades beslutet att 50 procent av resurserna ska tryckas ut till lokalpolisområdena så att polisen blir mer tillgänglig. Exakt hur det ska se ut ska vi diskutera under första kvartalet.
Vad betyder det för de civilanställda?
– Det vågar jag inte svara på ännu. En regeringsutredare tittar på hur resurserna kan disponeras bättre. Synergieffekter kan göra verksamheten bättre, men också lite billigare. När någon slutar kanske vi inte behöver besätta den tjänsten.
Nu sägs ändå ett antal civilanställda upp, men enligt Dan Eliasson har de varit medvetna om att de haft tillfälliga anställningar.
Men tror du inte att de uppfattar sig som budgetregulator?
– Jag tror inte att man kan se det så fyrkantigt. Om vi ska bli så slagkraftiga som möjligt är det inte den ena eller andra yrkeskategorin som är viktig, utan den maximala mix som ger bäst verksamhet.
Vad ska du göra åt att »riktiga« poliser ibland ser ned på civilanställda?
– Jag vänder mig mot den bilden. Civilanställda har ofta den spetsigaste kompetensen. Titta på den nya IT-brottsligheten, det är ju orimligt att en traditionellt utbildad polis ska klara av även den. Vi måste ta in kompetens och diskutera vilken befogenhet civilanställda ska ges. Jag tänker förhålla mig neutral mellan yrkeskategorier och se till vad som ger den bästa verksamheten.
Polisen har ansträngd ekonomi och lånar i år två procent från nästa års anslag. Dan Eliasson har ingen lust att låna mer:
– Vi kan belasta anslagskrediten upp till tre procent, men då blir det jobbigt 2016. Det finns spelkort för att göra verksamheten billigare.
Till exempel?
– Vi har ett stort övertidsuttag, vi har haft en valrörelse som slitit och vi kan sänka kostnader genom synergier. Vi måste göra vårt jobb
innan vi går till regeringen och ber om mer pengar.
Dan Eliasson hoppas ha rätt egenskaper för att bli en bra rikspolischef:
– Det återstår att se. Om vi inte får en bättre polisverksamhet, då har jag misslyckats. Och jag tänker inte misslyckas. Egenskaper? Tja, det sägs att jag är bra på att kommunicera, att jag är en duktig ledare som kan få en organisation att känna framtidstro, att jag bjuder in till delaktighet och att jag försöker vara transparent.
Vad tvivlade du på innan du tackade ja?
– Räcker jag till? Jag tror att medieexponeringen blir allt större, vill jag utsätta mig för det? Får jag legitimitet, trots att jag kommer utifrån? Jag har redan fått positiv återkoppling om att jag kommer utifrån med nya perspektiv på ledning och styrning.
Ska du avlägga polisernas skjutprov för att bli accepterad?
– Haha, har inte funderat på det. Kanske under sommaren. Men inte för legitimiteten, utan för att veta vilka krav som ställs på andra. Jag tänker inte bli låtsaspolis, men tror att provet vore skitroligt.
Har du själv varit brottsoffer?
– Jag var ung och slogs och fick några pärlor, men jag anmälde inte då. Jag har haft inbrott i garage och i bilen. Båda gångerna anmälde jag och det skrevs av på en gång.
Hatbrotten blir fler, men vissa poliser anses ha ett attitydproblem gentemot invandrare och religiösa eller sexuella minoriteter, vad ska du göra åt det?
– En enda polis som inte respekterar alla människors lika värde är en för mycket. Får jag se den typen av agerande kommer jag att vara oförsonlig. Där är det nolltolerans. Sedan har jag respekt för att poliser kan hamna i väldigt svåra situationer som ibland kan leda till fel reaktioner. Men om man visar att man inte tror på allas lika värde har man inget i Polisen att göra.
Kort om Dan Eliasson
- Född i Medelpad 1961.
- Uppvuxen i Hedemora.
- Spelade i punkbandet Bad Boo Band.
- Ordförande för Arbetsgivarverkets styrelse sedan 2013.
- Skapade debatt på Twitter i fjol genom att »kräkas över« Jimmie Åkesson.
- Gift och har två barn.
Dan Eliassons väg till Polisen
- Juristexamen i Uppsala.
- Rättssakkunning vid Efta i Genève, 1989–1991.
- Kansliråd i utrikesdepartementet 1991–1995.
- Politiskt sakkunnig hos justitieminister Laila Freivalds 1995–1998.
- Internationell chefsförhandlare på justitiedepartementet 1999–2001.
- Statssekreterare åt justitieminister Thomas Bodström 2001–2006.
- Biträdande Säpochef 2007.
- Generaldirektör på Migrationsverket 2007–2011.
- Generaldirektör på Försäkringskassan 2011–2014.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
