Nya lagar ska skydda mot näthat

INTEGRITET2017-09-07

Regeringen föreslår förändringar i tryckfrihetsförordningen och brottsbalken för att ge ett starkare skydd mot bland annat oönskade bildpubliceringar på webben och i sociala medier.

Den tekniska utvecklingen och framväxten av internet har inneburit positiva förändringar för yttrandefriheten och den demokratiska debatten, konstaterar regeringen i ett pressmeddelande. Men utvecklingen har också fört med sig att hot och andra kränkningar har tagit nya former. Därför föreslår regeringen ett nytt brott i brottsbalken, olaga integritetsintrång, och att tryckfrihetsförordningen anpassas till det nya brottet.

”Hot och kränkningar på nätet, som särskilt ofta drabbar kvinnor och unga, är oacceptabelt. Lagstiftningen har inte varit tillräckligt omfattande på det här området. Nu stärker och uppdaterar regeringen skyddet mot näthat för att värna varje människas rätt till personlig integritet”, kommenterar justitieminister Morgan Johansson, S, i ett pressmeddelande.

Brottet olaga integritetsintrång begås om någon sprider bilder eller andra uppgifter som kan vålla allvarlig skada för den som är berörd. Om skadan bedöms som mycket allvarlig kan den skyldige dömas för grovt olaga integritetsintrång. Straffet för olaga integritetsintrång föreslås vara böter eller fängelse i högst två år och för grovt olaga integritetsintrång fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Undantag från straffansvar ska gälla om gärningen med hänsyn till syftet och övriga omständigheter var försvarlig, skriver regeringen.

Om en webbplats eller sociala medier låtit publicera innehåll som innebär brott mot den nya lagen ska den som driver tjänsten vara tvungen att ta bort det innehållet.

Regeringen föreslår också att bestämmelserna om olaga hot, ofredande och förolämpning förtydligas och moderniseras. Förslagen bygger på en tidigare utredning, och syftar till att göra lagstiftningen mer teknikneutral.

Förändringarna i brottsbalken föreslår regeringen ska genomföras från 1 januari. Tryckfrihetsförordningen kan bara ändras genom två riksdagsbeslut, med ett val emellan. Därför föreslår regeringen att dessa ändringar genomförs från 1 januari 2019.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA