Nya anstalter krävs när straffen skärps
Den pågående processen med skärpta straff för flera brottstyper, nya brottsrubriker och ökade polisresurser kommer att kräva att det byggs nya häkten och anstalter, skriver Kriminalvårdens generaldirektör Nils Öberg i en debattartikel.
”Trycket på svenska anstalter och häkten är just nu högt. Förra året ökade antalet intagna i fängelse för första gången på flera år. Det vi nu ser är sannolikt ett trendbrott – från en krympande till en växande anstaltspopulation”, skriver Nils Öberg i Dagens Nyheter.
Det får inte leda till kaos i svensk kriminalvård, som under en period på 1990-talet, skriver Nils Öberg. Kriminalvården planerar att bygga både nya anstalter och häkten, och att expandera där anläggningar redan finns.
”Det är viktigt att påminna om att samtliga länkar i rättskedjan måste hålla om vi ska nå målet om ett tryggare samhälle. Om polissatsningarna ska få avsedd effekt måste därför också Åklagarmyndigheten, Sveriges domstolar och Kriminalvården stärkas”, skriver Nils Öberg.
Enligt Nils Öbergs debattartikel finns tre centrala områden som måste upprätthållas i en expanderande kriminalvård:
- Balansen mellan säkerhet och humanitet. Kriminalvård ska vara rymningssäker, medarbetarna ska ha en säker arbetsmiljö och de intagna en trygg vardag.
- Högre flexibilitet. Antalet platser måste fortlöpande matchas med klientutvecklingen och kunna öka eller minska mycket snabbare än tidigare.
- Tydlig etableringsstrategi. Kriminalvården ska finnas på platser där det är möjligt att rekrytera, behålla och utveckla medarbetare med spetskompetens samt skapa väl fungerande samarbeten med hälso- och sjukvården, kommunerna och näringslivet.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.