Ny studie: sämre trivsel i kontorslandskap
Kontorslandskap försämrar välmående och trivsel, enligt en ny forskningsstudie från Karlstads universitet. På Malmö universitet kämpar facken för en ombyggnad av de nya storkontoren.
De som arbetar i mindre och medelstora öppna kontor mår enligt studien sämre och trivs inte lika bra med jobbet som de som har eget rum eller delar rum med en kollega. De
tycker också att det är svårare att interagera med arbetskamraterna.
Studien bygger på enkätsvar från närmare 300 svenska fastighetsmäklare. Enkäten skickades till 1 500 personer, så svarsfrekvensen är låg.
– Men vart och ett av de samband vi såg stämmer väl överens med tidigare forskning om kontorslandskap, säger Tobias Otterbring, doktor i psykologi och en av författarna.
Hur kan det komma sig att interaktion med kolleger uppfattas som sämre i kontorslandskap, där man är nära varandra?
– Det kan verka förvånande. Men vi tror att en viktig faktor är att de lite känsligare samtalen blir svårare att ha när flera sitter tillsammans. En annan orsak kan vara att sorl och andra ljud stör och distraherar när man försöker samarbeta med en kollega i lokalen.
På Malmö universitet, tidigare Malmö högskola, blev frågan om kontorsmiljön högaktuell 2015, när den nya byggnaden Niagara stod klar. Där skulle forskare, lärare och administrativ personal arbeta enbart i öppna landskap, trots protester från de fackliga organisationerna.
– Våra misstankar har bekräftats, säger STs sektionsordförande Naser Eftekharian. Alla har påverkats negativt, i synnerhet forskarna som behöver lugn och ro och utrymme för sitt material.
Många forskare har löst problemet på egen hand genom att ofta arbeta hemma, enligt Naser Eftekharian. Men andra grupper kan inte göra det.
– De som har drabbats mest är studenterna. Ett lärosätes liv och själ finns där studenter, lärare och forskare träffas. Om lärare och forskare arbetar hemma får man inte den miljö man önskar.
Nu har rektor Kerstin Tham tillsatt arbetsgruppen »Omtag Niagara« för att se över lösningen, men de fackliga organisationerna är inte inbjudna och vet inte när översynen ska vara klar.
Ett argument för kontorslandskapet var ekonomin, men Naser Eftekharian är frågande inför det.
– Vi har stora öppna ytor, med mycket soffor och andra möbler som ingen använder.
Ekonomiska skäl är vanliga när så kallade cellkontor görs om till öppna storkontor, säger forskaren Tobias Otterbring. Trenden är också fortsatt stark. I USA är numera omkring 70 procent av alla kontor öppna landskap, och Tobias Otterbring gissar att de kommer att bli fler även i Sverige.
– Men det är inte säkert att det är långsiktigt klokt med storkontor, även om de är flexibla och initialt sänker kostnaderna. Förutom de negativa effekter vi rapporterade om finns exempelvis studier som pekar på att sjukskrivningarna ökar. Man bör överväga de effekterna innan man reflexmässigt följer rådande trend.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
Här kommer en länk till forskningsrapporten om kontorslandskap: http://www.sjweh.fi/show_abstract.php?abstract_id=3707
Eva Spira
Nyhetsredaktör