Ny arbetsrätt tvingar de statliga parterna till förhandlingsbordet
I går presenterade regeringen och samarbetspartierna sitt förslag till förändring av arbetsrätten. Bland annat ska tre personer kunna undantas från turordningsreglerna vid uppsägning. Men många av förslagen gäller inte den statliga sektorn. ”Reformen är designad för privat sektor”, säger STs förhandlingschef Åsa Erba-Stenhammar.
”Detta är den största reformeringen av arbetsrätten i modern tid”, sade arbetsmarknadsminister Eva Nordmark när hon presenterade regeringens utredningar på en presskonferens i går.
Men många av förslagen gäller inte för staten. Parterna på det statliga området kommer att behöva förhandla om hur en ny lagstiftning ska anpassas till statlig sektor.
”Nu ser vi framför oss att parterna i både privat och offentlig sektor tar vid i detta arbete och förbereder anpassning i sina avtal så att de här nya möjligheterna kan komma alla arbetstagare till del”, sade arbetsmarknadsminister Eva Nordmark i slutet av presskonferensen.
– Vi uppskattar att man ser att det här förslaget inte är direkt färdigt för statlig sektor utan måste anpassas. Det kommer att ge oss stöd inför kommande förhandlingar, säger Åsa Erba-Stenhammar.
Bakgrunden till reformen, som kommer att bygga på de tre utredningar som presenterades i går, är januariöverenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centern och Liberalerna. Utredningarnas förslag utgår från den överenskommelse som Svenskt Näringsliv i höstas gjorde med PTK, som företräder tjänstemannafack i privat sektor, och som LO-förbunden Kommunal och IF Metall senare anslutit sig till.
Men enligt STs förhandlingschef Åsa Erba-Stenhammar är det en reform designad för privat sektor.
– Flera av de förslag som är positiva för arbetstagarna kommer våra medlemmar inte att kunna åtnjuta.
Det gäller bland annat de regelförändringar som syftar till att skapa tryggare anställningar för visstidsanställda, som inte kommer att kunna tillämpas i statlig sektor. Där gäller i stället reglerna i lagen om offentlig anställning
Utredningarna föreslår också att lagen om anställningsskydd, las, ändras så att alla arbetsgivare får undanta tre personer från turordningsreglerna vid uppsägning på grund av arbetsbrist. I dag får endast företag med färre än tio anställda göra undantag och då endast för två personer.
Dessutom vill regeringen och samarbetspartierna ändra begreppet ”saklig grund” i las till ”sakliga skäl”. Det ska förtydliga vad som gäller för en giltig uppsägning på grund av personliga skäl. Reglerna ska vara dispositiva, det vill säga det ska vara möjligt för parterna att förhandla om anpassningar och undantag. Men det gäller inte för staten eftersom grundlagen sätter stopp.
Att denna reglering inte blir dispositiv för statlig sektor förvånar Åsa Erba-Stenhammar.
– Sammantaget är reformen en lösning där vissa delar är lagstadgade och vissa är avtalsbara. Men det här förslaget kommer att vara lagstadgat för oss och avtalsbart för alla andra. Hur vi ska hantera det kommer vi att behöva tänka och knäcka på länge, säger hon.
Att de nya las-reglerna inte skulle gynna statsanställda var något som ST förutspådde redan under årets avtalsförhandlingar.
– Vi var kloka nog att yrka på att få ta upp förhandlingarna när las-utredningen presenterats. Nu kommer vi att få förhandla så att förslagen anpassas till statlig sektor, säger Åsa Erba-Stenhammar.
Förutom ändringar i arbetsrätten presenterade regeringen och samarbetspartierna i går flera andra förslag som berör flexibilitet, omställning och trygghet på arbetsmarknaden.
Bland annat ska arbetstagare som inte omfattas av kollektivavtal få möjlighet till omställnings- och kompetensstöd genom en offentlig omställningsorganisation, motsvarande Trygghetsstiftelsen för statsanställda, som ska inrättas vid Kammarkollegiet.
Vidare föreslås att alla arbetsgivare som är medlemmar i en omställningsorganisation ska kunna få ersättning för det.
Dessutom vill regeringen och samarbetspartierna införa ett nytt studiestöd som ska underlätta omställning för den enskilde. Det ska vara tillgängligt för personer med minst åtta års arbetslivserfarenhet och beviljas för studier som gör personen mer anställningsbar. Stödet – som ska bestå av både en bidrags- och en lånedel – kommer att täcka 80 procent av de flesta personers lön och vara tillgängligt för ett års heltidsstudier.
Lagändringarna föreslås träda i kraft 30 juni 2022 och regeringen beräknar att reformen kommer att vara fullt utbyggd under 2026. Då beräknas kostnaden uppgå till 11 miljarder kronor per år.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
