Nedskärningar har skapat stort missnöje på Stockholms tingsrätt
En omorganisation med nedskärningar som följd har skapat stora arbetsmiljöproblem på enheten för registrering och arkiv på Stockholms tingsrätt. ”Alla är uppgivna och mår dåligt”, säger en medarbetare som Publikt talat med.
I en medarbetarundersökning på Stockholms tingsrätt som gjordes i oktober håller endast tolv procent av medarbetarna på enheten för registrering och arkiv med om påståendet ”Jag tycker att jag har tydliga uppdrag/arbetsuppgifter med rimliga förutsättningar”.
På frågan ”Hur sannolikt är det att du skulle rekommendera ’din myndighet’ som arbetsplats till en vän eller bekant?” svarade 88 procent ”inte alls sannolikt”, det vill säga noll på en tiogradig skala.
Orsaken till resultatet – som är en försämring jämfört med tidigare års undersökningar – är åtgärder till följd av en utredning av verksamheten som gjordes i slutet av 2020. Efter en jämförelse med fyra andra stora tingsrätter kom utredningen fram till att enheten var överbemannad och föreslog att såväl antalet registratorer som antalet arkivarier skulle minska.
Personalen motsatte sig förslaget och menade att arbetsbördan skulle bli för hög för dem som blev kvar. Men i mars 2021 fattade lagman Gudrun Antemar beslut om att antalet registratorer skulle minska från sju till fyra och antalet arkivarier från elva till sju.
Enligt medarbetare som Publikt talat med blev det kaos direkt. På registraturen steg arbetsbördan redan innan de uppsagda hunnit sluta.
– Bara några veckor efter att beslutet togs beordrades alla övertid, även de som sagts upp, berättar Karin Haraldsson, som då arbetade på registraturen på Stockholms tingsrätt.
Hon beskriver arbetsmiljön som en katastrof. Till slut blev det omöjligt för henne att arbeta kvar.
– Det är väldigt sorgligt, för jag har känt en stor stolthet över att arbeta på tingsrätten. Men jag är ingen robot, säger hon.
På arkivet har omorganisationen skapat stort missnöje och frustration.
– Vi var underbemannade redan innan och trots att vi varnade för konsekvenserna av neddragningen så var det ingen som lyssnade, säger en anställd som inte vill framträda med namn.
När beslutet om nedskärningarna fattades fanns det omkring 10 000 akter i pappersform som inte hunnit arkiveras, något som Dagens Nyheter rapporterade om i februari förra året. För att komma i kapp med arkiveringen anställde tingsrätten ett antal arkivassistenter på visstid.
I och med omorganisationen har tre arkivarier blivit sjukskrivna och ytterligare några har tagit tjänstledigt. Dessa har inte ersatts – i stället har de assistenter som funnits på plats för att ta hand om balanserna fått överta deras uppgifter, uppger en medarbetare.
Trots att det i Gudrun Antemars beslut från i mars står att antalet medarbetare ”från och med denna dag ska bestå av sju årsarbetskrafter arkivarier”, är bemanningen i dag tre arkivarier och fyra arkivassistenter.
– Det är svårt att se detta som något annat än lönedumpning. Man säger upp arkivarier och anställer assistenter att göra samma jobb för lägre lön. Samtidigt byggs högarna av oarkiverade handlingar på, säger en medarbetare.
Huvudskyddsombudet på Stockholms tingsrätt, Katarina Hasselberg, ST, är inte förvånad över de röda siffrorna i medarbetarundersökningen.
– Det har varit rörigt och folk har mått dåligt, säger hon.
Katarina Hasselberg menar att det inte är översynen av enheten och beslutet att effektivisera verksamheten som varit problemet, utan hur arbetsgivaren skött processen.
– Vill man få med de anställda i en förändringsprocess så är det kanske inte så bra att börja med att säga upp flera personer. Effektiviseringen måste komma först och sedan kan man ta ställning till antalet anställda, det är min uppfattning.
Samtidigt, menar hon, har det gått en tid nu och någon gång måste man som medarbetare välja om man vill vara med på tåget eller inte.
– Det har varit och är fortfarande tufft, men nu är det så här det är och vi måste jobba utifrån det. Jag som huvudskyddsombud och även facket kommer att fortsätta ha löpande kontakt både med medarbetarna och arbetsgivaren.
Inte heller Ulrica Engström Nilsson, administrativ direktör vid Stockholms tingsrätt, är förvånad över resultatet från medarbetarundersökningen.
– Hela den administrativa avdelningen, där enheten för registrering och arkiv ingår, är under omfattande förändring och omorganisation. Detta har resulterat i arbetsbrist på enheten.
Hon poängterar att nedskärningarna också inneburit att arbetsuppgifter flyttats från registraturen och arkivet till andra enheter.
– Syftet är att få till en annan effektivitet i hela organisationen, men vi är inte i mål än, säger Ulrica Engström Nilsson.
Vad krävs för att ni ska komma i mål?
– Just nu håller vi gemensamt på att ta fram en plan för det fortsatta utvecklingsarbetet. I det ingår att fortsätta utveckla rutiner och arbetssätt och se till att alla arbetsuppgifter som ska flyttas till andra enheter gör det. Men det är viktigt att inte rusa på utan låta förändringsarbetet få ta sin tid.
Personalen anser att det handlar om lönedumpning när arkivarier ersatts av assistenter, vad säger du om det?
– När ett antal arkivarier slutade förra året valde man att ta in assistenter i stället, grundat på en tidigare diskussion om fördelningen mellan arkivarier och assistenter. Tittar man på andra domstolar så har de både arkivarier och arkivassistenter och uppgifter som assistenter gör på andra domstolar gjorde arkivarierna här förut. Anledningen till att vi tagit in assistenter är att höja nivån på arkivariernas uppgifter, så att de med sin kompetens kan ägna sig åt de uppgifter de är anställda för. Men fördelningen mellan arkivarier och assistenter är något vi måste se över.
Med facit i hand, finns det något som arbetsgivaren hade kunnat göra annorlunda för att undvika den här situationen?
– Kommunikation är något man alltid måste jobba med och utveckla. Vi har försökt skapa delaktighet och det ska vi fortsätta göra. Arkivpersonalen och deras arbete är viktigt för tingsrätten, säger Ulrica Engström Nilsson.
Enligt henne har hela processen försvårats av att arkivet tvingats byta enhetschef flera gånger det senaste året.
– Sedan första januari jobbar jag mycket närmare arkivarierna, och mitt mål är att de ska få ägna sig åt det som de är utbildade för och att de ska uppskattas för den kompetens de har. De gör ett utmärkt arbete. Vi är inte i mål än, men jag är övertygad om att det kommer att bli bra på sikt.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
