”Nationell samordning behövs i framtiden”

STATSFÖRVALTNING2018-01-12

Det lokala arbetet mot våldsbejakande extremism behöver ett starkt centralt stöd också i fortsättningen, konstaterar regeringens särskilda utredare Anna Carlstedt i sitt slutbetänkande.

Den särskilda utredaren Anna Carlstedt har haft regeringens uppdrag att utreda den nationella samordningen av arbetet mot våldsbejakande extremism, som funnits sedan 2014.

Samtliga landets kommuner är i dag delaktiga i det nationella nätverket mot våldsbejakande extremism, konstaterar utredaren. Fler och fler kommuner arbetar fram lägesbilder, antar handlingsplaner, tillsätter lokala samordnare och ser möjligheten att integrera frågan i befintliga strukturer.

På central nivå har regeringen antagit en strategi mot terrorism och en handlingsplan för att stärka demokratin mot våldsbejakande extremism. Riksdagen har skärpt lagstiftningen kring terrorresor och det pågår också en översyn av annan lagstiftning. I juni 2017 träffades en blocköverskridande överenskommelse kring ökade insatser mot våldsbejakande extremism och terrorism.

Utredaren konstaterar att den våldsbejakande extremismen i Sverige har tre huvudriktningar – vänster-, höger- och islamistisk extremism. De gemensamma nämnarna är våld som metod för samhällsförändring och otillåten påverkan, exempelvis genom olaga hot och hat.

Sverige behöver enligt Anna Carlstedt också i fortsättningen en nationell samordning av arbetet mot våldsbejakande extremism. Ett närmast outtömligt framtida behov är att från centralt håll bistå med att utveckla, beskriva och utvärdera metoder för det lokala förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism, skriver hon.

Kommunerna behöver handfast stöd i enskilda ärenden. De flesta kommuner kommer aldrig att kunna bygga upp tillräcklig egen kompetens och erfarenhet för att hantera ”sällanärenden”. Utredningen föreslår bland annat någon form av samverkansråd på det nationella planet.

”Mycket görs för att stärka demokratin, men för lite för att motverka inträde till extremism. Det finns ett fortsatt behov av att i högre grad än hittills prioritera det förebyggande arbetet mot radikalisering, och alltså ligga närmare riskpersoner och riskgrupper. Till det kommer nödvändigheten av en fungerande avhopparverksamhet för dem som väljer att lämna extremism och behöver stöd för att ta det steget”, skriver den särskilda utredaren.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA