Myndigheterna har slagit fast inriktningen inför avtalsrörelsen
De statliga arbetsgivarna vill ha avtal utan centralt fastställda löneökningar och en ordning där lönen sätts i lönesättande samtal mellan chef och medarbetare. Den inriktningen har Arbetsgivarverkets årsmöte, arbetsgivarkollegiet, slagit fast inför nästa års avtalsförhandlingar i den statliga sektorn.
Arbetsgivarverket är arbetsgivarorganisation för de statliga myndigheterna och fackens motpart i de centrala avtalsförhandlingarna på det statliga området. Nu har Arbetsgivarverkets årsmöte, arbetsgivarkollegiet, beslutat om en gemensam inriktning inför den kommande avtalsrörelsen.
I beslutet betonas att kommande centrala avtal ska skapa förutsättningar för lokal lönebildning, utifrån den enskilde arbetsgivarens situation, med fokus på att stärka kompetensförsörjningen och den enskilda medarbetarens resultat.
”En av förutsättningarna för avtalsförhandlingarna inom statlig sektor är att staten inte ska vara löneledande över tid, därför förhandlar vi efter det att parterna inom industrin etablerat sitt märke”, kommenterar förhandlingschefen Andreas Nyström de kommande avtalsförhandlingarna i en text på Arbetsgivarverkets sajt.
De verkliga förhandlingarna inom statlig sektor kommer inte att börja förrän parterna inom den internationellt konkurrensutsatta industrin har träffat sina avtal och det så kallade märket har fastställts. Då utbyter Arbetsgivarverket och de fackliga organisationerna yrkanden. Målet är att nya avtal ska tecknas med organisationerna OFR/S, P, O och Seko innan deras avtal löper ut 30 september, skriver Arbetsgivarverket.
Det nu fattade inriktningsbeslutet har som utgångspunkt att statliga arbetsgivare bedriver olika verksamheter och har olika förutsättningar, och att de måste kunna möta förändringar i såväl uppdrag som i omvärlden. Det ställer krav på avtal och avtalskonstruktioner som är flexibla och rimligt anpassningsbara, framhåller Arbetsgivarverket.
”Den säkerhetspolitiska utvecklingen och den organiserade brottslighetens utmaning av rättssamhället är exempel på behovet att kunna hantera förändring och snabb anpassning till omvärldsutvecklingen. Då behöver vi avtal som på ett ansvarsfullt sätt kan stödja verksamhetsförändringar”, konstaterar Andreas Nyström.
I de nuvarande centrala löneavtalen som tecknats med förhandlingsorganisationen OFR/S, P, O – där ST ingår – och med LO-förbundet Seko finns det siffror som styr löneökningarnas storlek. Arbetsgivarverket vill i stället ha avtal utan centralt fastställda siffror för löneökningar, som innebär att lönen sätts i lönesättande samtal mellan chef och medarbetare. I dag har förhandlingsorganisationen Saco-S ett sådant avtal med Arbetsgivarverket.
”Vi har inom statlig sektor under många år upplevt att en sådan avtalskonstruktion underlättar kompetensförsörjningen och är ett bra verktyg för att stärka den lokala lönebildningen”, är förhandlingschefen Andreas Nyströms argument för Arbetsgivarverkets linje.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
