Lagarna räcker för att komma åt sexuella trakasserier, menar Åsa Krook på Arbetsgivarverket. ”Men det gäller att man gör verkstad av det – arbetsgivarna har ansvar för arbetsmiljön”, säger hon.
Bild: Elis Hoffman
Lagarna räcker för att komma åt sexuella trakasserier, menar Åsa Krook på Arbetsgivarverket. ”Men det gäller att man gör verkstad av det – arbetsgivarna har ansvar för arbetsmiljön”, säger hon.

Myndigheter möts för att motverka trakasserier

ARBETSGIVARVERKET2017-11-21

Höga chefer på statliga myndigheter träffas denna vecka för att diskutera hur arbetet mot sexuella trakasserier kan skärpas. ”Det är helt enkelt inte okej att bli utsatt för sexuella trakasserier på jobbet”, säger Åsa Krook på Arbetsgivarverket. 

Åsa Krook är chef för avdelningen för arbetsgivarutveckling på Arbetsgivarverket. Hon menar att det inte saknas något i det rättsliga ramverket för att komma åt sexuella trakasserier.

– Men det gäller att man gör verkstad av det – arbetsgivarna har ansvar för arbetsmiljön. Det är inte okej att någon i dag, år 2017, trakasseras och att någon tar sig rätten att trakassera och bidra till en sexistisk kultur.

De myndigheter som är medlemmar i Arbetsgivarverket är indelade i fem sektorer, och denna vecka hålls träffar inom varje sektor för att diskutera problemet.

– Vi kommer att tala om hur vi påverkas av uppropen, om vi gör tillräckligt och hur vi jobbar mot en tystnadskultur, säger Åsa Krook.

Det viktigaste, anser hon, är det förebyggande arbetet.

– Självklart måste man hantera situationen när något händer, men jag kan bli lite beklämd av hur vissa debattörer talar om att få fler att anmäla. Jag vill inte vara på en arbetsplats där jag har anledning att anmäla någon.

Åsa Krook har sökt uppgifter från SCBs arbetsmiljöundersökningar om hur många i staten som utsatts för sexuella trakasserier av chefer eller kolleger. De senaste statistiskt säkerställda siffrorna är från 2011. Den andel som då svarade ja på frågan motsvarar 7 500 kvinnor och 5 000 män.

Åsa Krook säger att hon blev förvånad över att så många män anser sig utsatta.

– Men vi vet från forskning att sexuella trakasserier är vanligare på arbetsplatser som domineras av ett kön, då en grupps normer blir styrande. Staten är visserligen könsbalanserad som helhet, men enskilda myndigheter kan vara starkt mans- eller kvinnodominerade.

Så definieras sexuella trakasserier

Sexuella trakasserier kan förutom kommentarer och ord exempelvis vara att någon tafsar, kastar närgångna blickar eller ger ovälkomna komplimanger.

Den som är utsatt avgör vad som är oönskat eller kränkande.

För att det ska bli fråga om sexuella trakasserier i lagens mening krävs i regel att den som trakasserar måste förstå hur beteendet upplevs.

En arbetsgivare som får veta att någon känner sig trakasserad ska utreda vad som hänt och vidta åtgärder för att förhindra fortsatta trakasserier.

Källa: Diskrimineringsombudsmannen

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA