Ministrar klagar på gd:ar
Det behövs mer professionalism och större öppenhet när generaldirektörerna utses. Det anser ungefär hälften av de ministrar och statssekreterare som tillfrågats i en enkät.
”Inte kapabel att leda”, ”bristande lojalitet”, ”brist på förändringsbenägenhet”, ”alltför partipolitiskt profilerad”. ”Mer intresserad av sitt lantbruk än myndighetsutövandet”.
Ovanstående är några av de omdömen som statsråd eller statssekreterare givit om myndighetschefer som de själva varit med om att tillsätta. Varannan minister och statssekreterare säger sig ha varit med om tillsättningar som blivit en besvikelse.
Uppgifterna redovisas i en rapport av statsvetaren Rolf Sandahl och getts ut av Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO. Sandahl har ställt frågor om gd-utnämningar till personer som varit statsråd eller statssekreterare under perioden 1988–2001.
Generaldirektörer vid svenska statliga myndigheter utnämns av regeringen efter en sluten process. Även uppföljning och ansvarsutkrävande sker i de flesta fall i slutna rum.
Bara hälften av de tillfrågade statsråden och -sekreterarna anser att systemet fungerar väl. Många vill ha en större professionalism, med kravprofiler, systematisk kompetensbedömning och intervjuer där myndighetsledningen kan delta. Flera vill också ha en öppnare process: utlysning av tjänster och tydligare bedömningskriterier.
Brister i processen leder till misslyckade rekryteringar. Rolf Sandahl uppskattar att de som svarat på enkäten varit missnöjda med cirka 25 procent av de myndighetschefer som tillsattes under perioden. Många tar upp problem som handlar om bristande ledarskap – detta trots att både statsråd och statssekreterare anser att just ledaregenskaper är det allra viktigaste hos en gd.
Rolf Sandahl tycker att regeringen borde undersöka möjligheterna att införa ett annat system. I Norge och Finland utlyses tjänster som myndighetschef, och man har offentliga listor över sökande.
Men de sökande i våra grannländer som inte vill synas på listan slipper. Det är inte är möjligt med svensk offentlighetsprincip, vilket varit ett argument mot öppen process: det skulle kunna vara känsligt för en del sökande att skylta med sitt namn.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
