Migrationsverket får kritik för hur neddragningar genomfördes
De snabba minskningarna av Migrationsverkets anslag, och hur neddragningar genomfördes på myndigheten, har lett till omfattande effektivitetsproblem, konstaterar Riksrevisionen efter en granskning. STs avdelningsordförande Sanna Norblad instämmer i kritiken.
Migrationsverket har under åren 2017-2020 gått igenom en av de snabbaste och största neddragningarna inom den svenska statsförvaltningen på många år, konstaterar Riksrevisionen.
Neddragningarna har motiverats med minskat mottagande av asylsökande vilket lett till att regeringen minskat anslagen till myndigheten.
Riksrevisionen har granskat hur neddragningarna har styrts och om de har genomförts på ett ändamålsenligt sätt. Granskningen visar att det har funnits brister när det gäller såväl planering som genomförande.
Både regeringen och Migrationsverkets ledning förväntade sig att det skulle gå att öka produktiviteten hos myndigheten under åren 2017 och 2018. Men Migrationsverket lyckades inte nå målen, och det ledde bland annat till att asylsökande och personer som söker uppehållstillstånd tvingades till onödigt långa tider i mottagningssystemet, konstaterar Riksrevisionen. Det ledde i sin tur till ökade kostnader för boende och stöd.
”Det är bra att regeringen och myndighetsledningar strävar efter att effektivisera statliga verksamheter. I det här fallet var dock regeringen och Migrationsverkets ledning väl optimistiska om att kunna hämta in vinster från effektivisering samtidigt som myndigheten genomförde stora besparingar”, betonar riksrevisor Helena Lindberg i ett pressmeddelande.
STs avdelningsordförande Sanna Norblad håller med om beskrivningen, och säger att facket pekat på problemet ett flertal gånger.
– Det är orealistiskt att tro att det går att öka produktiviteten när det finns en oro i hela organisationen för neddragningar. Vi har också ställt frågor om varför nedskärningarna enbart fokuserade på kärnverksamheten. Man hade behövt titta på hela myndigheten.
Oron förstärktes av att arbetsgivaren inte alltid gick efter anställningstid vid besluten om övertalighet, säger hon.
– Man har plockat på andra sätt, och det har skapat oerhörda arbetsmiljöproblem. Medlemmarna förstår inte varför andra får erbjudande om tjänster och känner sig förbisedda, och det har inte heller varit lätt för dem som fått vara kvar.
Problemet med långa handläggningstider förvärrades av att långt fler än de uppsagda lämnade Migrationsverket, säger Sanna Norblad – något som också uppmärksammas av Riksrevisionen. Antalet anställda vid Migrationsverket minskade med en tredjedel inom loppet av fyra år, och de som slutade trots att de inte var övertaliga kunde inte ersättas på grund av anställningsstopp. Det ledde till stora problem med kompetensförsörjningen, konstateras i rapporten.
– Vi har lyft frågan om strategisk kompetensförsörjning från första dagen när nedskärningarna började 2017, säger Sanna Norblad. Så den kritiken är befogad. Samtidigt ligger ett stort ansvar på regeringen, som minskade anslagen så snabbt att det var svårt att göra en anpassning på ett bra sätt.
Flera utvecklingsprojekt har också påverkats av personalneddragningarna. Exempelvis kunde inte den centraliserade kundtjänstfunktion som myndigheten försökte skapa bemannas helt på grund av omställningen.
Riksrevisionen noterar även brister som uppkom när Migrationsverket snabbt skulle avveckla kontorsutrustning. Inledningsvis saknade Migrationsverket tillräckliga rutiner och kontroller av it-utrustning med sekretessbelagd information.
”Brister i dokumentationen gör att det inte går att veta vart flera tusen datorer och telefoner tog vägen. Det innebär risker för både oegentligheter och att känslig information kommer på avvägar”, understryker Tommi Teljosuo på Riksrevisionen.
Riksrevisionen rekommenderar nu regeringen att iaktta försiktighet med att initiera snabba besparingar baserat på förväntade men osäkra effektiviseringar.
Riksrevisionen anser också att både regeringen och Ekonomistyrningsverket bör förbättra sitt stöd till myndigheter vid omställning, eftersom regelverken på området är svåra att tolka och tillämpa i praktiken.
För Migrationsverkets del kommer omställningsarbetet att pågå i ytterligare flera år, konstaterar Sanna Norblad. Hon anser att samarbetsklimatet mellan parterna har blivit bättre och att det finns en vilja att lyssna på facket. Parterna ska nu diskutera både Riksrevisionens slutsatser och en rapport som lämnades i somras av en arbetstagarkonsult. En annan positiv faktor är att det i dag finns ett lokalt avtal om användningen av omställningsmedel.
– Det är viktigt att minimera framtida övertalighet, för det är inte så att vi saknar arbetsuppgifter. För närvarande ligger vi under målet i alla ärendeslag utom ett.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
