Män leder utredningsväsendet
Endast tre av tio statliga utredningar leds av kvinnor. Det visar statistik från Regeringskansliet. Nätverkande och bristande överblick kan vara orsaker.
Under 2012 leddes 68 procent av de statliga kommittéerna av män, enligt tidningen Riksdag & Departement.
De statliga utredningarna utmynnar i betänkanden. Det är i dem som mycket av de samhälleliga reformerna och ny lagstiftning tar sin början. Därför är sammansättningen i en statlig utredning av stor strategisk betydelse, anser Irene Wennemo, huvudsekreterare i den parlamentariska socialförsäkringsutredningen och med flera statliga utredningar på meritlistan.
– Det är konstigt att det är en så stor andel män. Men jag tror att det varierar mellan områden. På de områden där jag arbetat i utredningar - arbetsmarknad, utbildning och det sociala; där är det påfallande många kvinnor som är utredare. På andra områden, som försvar eller infrastruktur, dominerar män.
Irene Wennemo tror att orsaken till mansdominansen är en vilja att bibehålla kontroll.
– Regeringen har väldigt lite makt över utredarna. De kan föreslå vad de vill inom ramen för sina direktiv. Då tror jag att man är försiktig och tar någon man känner väl, någon från det egna nätverket. Då vet man på ett ungefär vad den här personen kommer att landa i för slutsats.
Men Irene Wennemo tror att uppmärksamhet på problemet räcker för en jämnare könsfördelning i de statliga utredningarna.
– Det viktiga är att berätta att det är så här det ser ut. Då kan det ganska snabbt ge effekt.
Bland sekreterarna, den andra viktiga gruppen i statliga utredningar, är sex av tio kvinnor enligt statistiken. Irene Wennemo tror att det bådar gott för framtiden.
– Sekreteraruppdraget är ett viktigt steg för att senare bli utsedd att leda en utredning. Det är sekreteraren som gör jobbet, men det är utredaren som har ansvaret och får äran av resultatet, säger Irene Wennemo.
Mats Sjöstrand, aktuell med betänkandet om statens regionala förvaltning och med erfarenhet från många statliga utredningar, tror att snedvridningen beror på att ingen riktigt har haft överblick.
– Det är inte helt enkelt eftersom utredningar tillsätts av alla departement, var och en för sig. Det skulle krävas en samordning och någon sådan finns ju inte inom regeringskansliet.
Mats Sjöstrand tror att det krävs större medvetenhet för att åstadkomma jämnare könsfördelning, men att man ska undvika alltför mycket formella rutiner.
– Jag tror inte man ska bygga någon apparat. Därför måste varje departement ha det här i bakhuvudet och sedan följa upp resultatet. Men jag har aldrig tillsatt utredningar, jag har bara gjort dem, säger Mats Sjöstrand.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
