Lönespridningen i Sverige fortsätter öka
Lönespridningen i Sverige fortsätter att öka, visar Medlingsinstitutets årliga rapport. Sedan 2005 har ökningen varit större bland kvinnor än bland män, men under de senaste två åren har lönespridningen bland männen växt tydligt, visar rapporten.
Lönespridningen är ett mått på skillnaden i lön mellan de högst avlönade och de lägst avlönade. Lönespridningen beräknas genom kvoten mellan de högsta och de lägsta lönerna. Medlingsinstitutets statistik utgår från skillnaden mellan den nivå de 10 procent lägst avlönade högst når upp till (den tionde percentilen) med den nivå som innefattar 90 procent (den nittionde percentilen). Om kvoten blir två innebär det att den tiondel av löntagarna som har högst lön tjänar dubbelt så mycket som den tiondel som har lägst lön.
I Sverige var kvoten 2,22 under förra året, jämfört med 2,17 året innan. Det innebär enligt Medlingsinstitutet att lönespridningen i Sverige är relativt låg i en internationell jämförelse. Inom OECD har de nordiska länderna, Italien och Belgien lägst lönespridning. Bland länder med högre lönespridning lyfter rapporten fram USA, där kvoten är 5, samt Tyskland och Storbritannien, som har en kvot på över 3.
Lönespridningen har ökat mer bland kvinnor än bland män sedan 2005. Utvecklingen beror enligt Medlingsinstitutet främst på minskad yrkessegregering – allt fler kvinnor finns i högre avlönade yrken, som till exempel chefsyrken.
Lönespridningen bland män har enligt rapporten ökat tydligt under perioden 2021–2022 efter att ha varit i princip oförändrad sedan 2005.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.