”Det är allvarligt att förtroendet är lågt för hur myndigheten leds”, skriver Ekobrottsmyndighetens generaldirektör Monica Rodrigo på myndighetens intranät.
Bild: Rickard Kilström
”Det är allvarligt att förtroendet är lågt för hur myndigheten leds”, skriver Ekobrottsmyndighetens generaldirektör Monica Rodrigo på myndighetens intranät.

Lågt förtroende för ledningen på Ekobrottsmyndigheten

EKOBROTTSMYNDIGHETEN2022-01-19

Medarbetarna på Ekobrottsmyndigheten har lågt förtroende för hur myndigheten leds, visar en ny undersökning av arbetsmiljön. I medarbetarundersökningen finns också 97 svar om kränkande särbehandling, men antalet utsatta framgår inte.

Publikt har under en längre tid rapporterat om de anställdas kritik mot arbetsmiljön på Ekobrottsmyndigheten, EBM. Medarbetare har bland annat vittnat om toppstyrning och tystnadskultur.

För ett drygt år sedan krävde facken en medarbetarundersökning om arbetsmiljön. Då hade det inte genomförts någon sådan undersökning sedan 2015.

I slutet av förra året genomfördes undersökningen och i går presenterades resultatet av den. Medarbetarundersökningen visar att förtroendet för ledningen är lågt och att det finns ett antal medarbetare som anser sig utsatta för kränkande särbehandling.

Resultatet av undersökningen redovisas i form av indextal mellan 0 och 100, där 100 är bästa möjliga resultat. Påståendet ”Jag har förtroende för hur myndigheten leds” får ett indextal på 39. Även kunskapen om hur myndigheten leds och tydlighet i den långsiktiga inriktningen får låga index.

I ett meddelande till medarbetarna, som publicerats på EBMs intranät, skriver generaldirektör Monica Rodrigo att ”Det är allvarligt att förtroendet är lågt för hur myndigheten leds. Det arbete som jag startade förra våren för att utveckla mitt eget ledarskap och vår ledningsgrupp behöver fortsätta.”

Det generella ledarskapet på EBM har ett index på 66 och Monica Rodrigo skriver att även det måste fortsätta att utvecklas.

Förutom det låga förtroendet för ledningen sticker antalet upplevda kränkningar bland medarbetarna ut. I undersökningen förekommer 97 svar som lyfter fram diskriminering, kränkande särbehandling, trakasserier eller sexuella trakasserier. Exakt hur många anställda som känner sig utsatta framgår inte eftersom en person kan ha rapporterat om kränkningar inom flera kategorier. Klart är i alla fall att få av dem som anser sig utsatta har anmält kränkningarna. Den främsta orsaken till det är, enligt undersökningen, tron att det inte leder till något eller rädsla för repressalier.

”Jag ser mycket allvarligt på varje enskilt fall där en medarbetare uppger sig ha blivit utsatt för en kränkning. Det är helt oacceptabelt. Åtgärder för detta är min högsta prioritet.”, skriver Monica Rodrigo i meddelandet och berättar att hon avser att ha en dialog om åtgärder med arbetstagar- och skyddsorganisationer och att alla chefer kommer att få i uppdrag att ta fram en handlingsplan.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA