Lagrådet kritiserar möjligheten till inflytande på nya las-regler
Lagrådet har inga omfattande synpunkter på de föreslagna förändringarna av arbetsrätten, men är kritiskt till att parter som stått utanför uppgörelsen haft svårt att påverka förslagen. ”Även om det enbart är symboliskt känns det ändå bra att vi inte är ensamma i den kritiken”, säger STs förbundsjurist Joakim Lindqvist.
De lagändringar som föreslagits till följd av las-överenskommelsen mellan Svenskt Näringsliv, PTK, IF Metall och Kommunal var under förra året ute på remiss. De omfattande förändringarna – som ska träda i kraft 30 juni i år – handlar bland annat om att det ska bli enklare för arbetsgivare att säga upp anställda samt att anställda inte ska kvarstå i anställning i samband med tvist om uppsägning.
Förslagen fick under remissrundan förra året kritik från flera instanser, däribland många fackförbund som valt att stå utanför överenskommelsen. Bland dem som riktade kritik mot förslagen fanns Offentliganställdas förhandlingsråd, OFR/S, P, O, som samlar ST och andra fack på det statliga området.
Invändningarna handlade till stor del om att parterna på den privata sidan inte hade beaktat hur deras förslag och lösningar skulle fungera inom statlig sektor, där det finns en rad särregler. Seko och Saco-S lyfte i sina remissvar liknande kritik.
Samtidigt tryckte de parter som deltagit i överenskommelsen på vikten av att förslagen inte förändrades, eftersom ändringarna då skulle riskerade att komma i strid med deras uppgörelse.
Lagrådet har nu yttrat sig om de föreslagna förändringarna av arbetsrätten. Man konstaterar bland annat att det knappt finns någon språklig skillnad mellan den nya skrivningen om att en uppsägning ska grunda sig på sakliga skäl jämfört med den nu gällande bestämmelsen om att uppsägningen ska vara sakligt grundad. Trots det är regeringens intention att lagens innebörd till stor del ska förändras, vilket främst ska ske genom att tolka uttalanden i förarbeten, konstaterar Lagrådet.
”Denna lagstiftningsteknik är inte invändningsfri, men den har godtagits tidigare”, skriver Lagrådet i sitt yttrande.
Utöver det ser Lagrådet ett behov av språkliga förtydliganden och omformuleringar i flera av de föreslagna lagändringarna.
Lagrådet konstaterar också att förslagen inte förändrats nämnvärt efter remissomgången och skriver att det är svårt att se att andra organisationer än dem som deltagit i överenskommelsen har fått gehör för sina synpunkter.
”Ett syfte med beredningen av ett lagstiftningsärende är att det ska bli allsidigt belyst. Från den synpunkten inger detta ärende betänkligheter. Bristerna är dock inte sådana att det kan anses att regeringsformens beredningskrav inte är uppfyllt”, skriver Lagrådet i sitt yttrande.
STs förbundsjurist Joakim Lindqvist som skrev remissyttrandet för OFR/S, P, O tror inte att Lagrådets kritik mot beredningen kommer att få några konsekvenser. Men han är ändå nöjd med att problematiken uppmärksammas.
– Vi märkte tydligt under remissförfarandet att man inte lyssnade på något förbund inom statlig sektor och inte tog hänsyn till de problem vi tog upp. Även om det enbart är symboliskt känns det ändå bra att vi inte är ensamma i den kritiken, säger han.
De problem för statlig sektor som ST tidigare har lyft kommer i stället behöva lösas i förhandlingar med arbetsgivaren. Det handlar bland annat om hur visstidsanställningar och turordningsreglerna ska hanteras.
Joakim Lindqvist anser att den kritik som finns i Lagrådets yttrande inte är särskilt allvarlig, och han tror inte att den kommer att påverka förändringarna av den nya arbetsrätten i någon större utsträckning.
– Det är ingen sågning utan handlar snarare om att man uttrycker betänklighet på vissa områden och en del invändningar om tydlighet. Men det är framför allt marginella uttalanden, säger han.
En punkt som Joakim Lindqvist ändå tror kan få viss betydelse ur ett statligt perspektiv rör uthyrningen av arbetstagare. Förändringen handlar om att anställda hos ett bemanningsföretag som varit placerade på ett kundföretag i minst 24 månader under en period om 36 månader ska erbjudas en tillsvidareanställning, eller som alternativ en ersättning motsvarande två månadslöner.
Det har tidigare varit oklart hur statliga arbetsgivare skulle påverkas av förändringen på grund av de särskilda regler som finns för statliga anställningar.
Lagrådet anser dock inte att reglerna behöver utgöra ett hinder för att erbjuda en tillsvidareanställning och skriver att frågan behöver övervägas ytterligare i den fortsatta beredningen.
– Det skulle innebära en större möjlighet för uthyrda till statliga myndigheter att få en fast anställning hos den myndigheten. Det är en ny och intressant vinkling som jag inte sett tidigare och vi får se om det här är något som kommer med i propositionen, säger Joakim Lindqvist.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
