Lågkonjunkturen drabbar statsfinanserna
Lågkonjunkturen leder till underskott i de offentliga finanserna både 2023 och 2024, konstaterar Ekonomistyrningsverket, ESV, i en aktuell prognos. Den offentliga sektorns finansiella sparande kommer att försvagas, enligt ESV.
Svensk ekonomi är inne i en lågkonjunktur, konstaterar ESV i ett pressmeddelande. Hög inflation och stigande räntor bidrar till att bruttonationalprodukten, BNP, kommer att sjunka i år. Arbetslösheten kommer enligt prognosen att stiga till 8,5 procent nästa år.
Nedgången kommer enligt ESV att leda till att den offentliga sektorns finansiella sparande försvagas redan i år. Underskottet i sparandet spås bli 0,9 procent av BNP i år och ungefär lika stort nästa år.
En viktig orsak är lågkonjunkturen, men åtgärder i budgetpropositionen och minskade kapitalvinster är också en del av förklaringen. Sammantaget leder detta till att skatteintäkterna ökar långsammare. Men trots underskott på 56 respektive 52 miljarder kronor kommer det strukturella sparandet enligt ESVs prognos att nå målnivån både 2023 och 2024.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.