Kvinnors strejker lönsamma
Trots att löneskillnaderna mellan män och kvinnor fortfarande är stora har kvinnorna de senaste decennierna vunnit mycket, inte minst genom att strejka. Det visar en ny antologi.
Medlingsinstitutet har tagit fram en antologi om jämställda löner. I nio inlägg speglas olika aspekter av löneskillnaderna mellan män och kvinnor. Forskaren Susanne Fransson visar i sitt avsnitt att kvinnors strejker, från den vilda städerskestrejken 1973 till Vårdförbundets strejk 2008, har stärkt kvinnornas ställning på arbetsmarknaden. De strejker för bättre löner som genomförts i offentlig sektor av Kommunal och Vårdförbundet visar enligt Susanne Fransson att strejken som metod att uppnå rättvisa och jämställda löner faktiskt fungerar.
Men det är långt kvar. John Ekberg, ekonom på Medlingsinstitutet, visar i antologin att det går långsamt att minska gapet mellan mans- och kvinnolöner. Störst är skillnaden i landstingssektorn, där kvinnors genomsnittslön är 72,5 procent av männens. I staten har kvinnor 87,2 procent av männens löner. På hela arbetsmarknaden har kvinnor drygt 16 procent lägre lön än männen. Och även med hänsyn tagen till faktorer som arbetsuppgifter, utbildning och arbetstid finns fem procent kvar som oförklarad löneskillnad.
Enligt Hans Olsson, ekonom på Försäkringskassan, skulle det behövas 102 miljarder kronor att jämna ut löneskillnaderna genom att överlag höja kvinnornas löner till samma nivå som männens. Om man bara riktar in sig på att justera de oförklarade löneskillnaderna blir prislappen 36 miljarder kronor. Plus arbetsgivaravgifter.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.