Kvinnor bryter studiemönstren

HÖGSKOLAN2016-10-14

Fler kvinnor studerar till civilingenjör och högskoleingenjör, yrken som traditionellt ses som manliga. Motsvarande strömningar mot traditionellt sett kvinnliga yrken ses inte bland män, konstaterar Universitetskanslersämbetet. Rapporten visar också att det är svårare för kvinnor än för män att göra karriär inom högskolan.

Män och kvinnor väljer fortfarande olika inriktning för sina studier. Det leder till att den könsuppdelade arbetsmarknaden består, konstaterar Universitetskanslersämbetet, UKÄ, i en ny rapport.

Sett till ämnen dominerar kvinnor inom juridik, samhällsvetenskap, humaniora, teologi, medicin, odontologi, vård och omsorg medan männen dominerar inom teknik och naturvetenskap.

”För att vi ska bli jämställda inom både högskola och arbetsliv måste det till en förändring”, skriver Annika Pontén, tillförordnad myndighetschef för UKÄ.

Men kvinnor börjar bryta mönstret. Andelen kvinnor som börjar studera till civilingenjör har ökat med åtta procentenheter de senaste tio åren.

Det är framför allt inom vissa ämnesinriktningar som andelen kvinnor ökar, exempelvis kemi- och bioteknik samt samhällsbyggnad och arkitektur inklusive byggteknik. Ungefär hälften av nybörjarna på dessa inriktningar är kvinnor. Störst andel män finns inom fordons- och farkostteknik samt elektronik, datateknik och automation.

Män bryter däremot inte mönstret i lika hög grad. På förskollärarprogrammet är andelen män åtta procent.

”… på de stora kvinnodominerade utbildningarna till sjuksköterska, specialistsjuksköterska och förskollärare har inte någon motsvarande förändring skett,” skriver Helen Dryler, utredare på UKÄ i ett pressmeddelande.

När det gäller karriär inom högskolan är kvinnor fortfarande underrepresenterade som professorer. 2015 var 25 procent av kvinnorna professorer. Det är också lägre andel kvinnor som går vidare från lektors- eller doktorandtjänster till professorer än män. Exempelvis blir fem till sex procent av de doktorsexaminerade kvinnorna professorer inom tolv år, jämfört med nio procent av männen.

Rapporten bygger på statistik tio år tillbaka i tiden, från läsåret 2004/05 fram till 2014/15.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA