Krisåtgärder kostar mindre än väntat
Statens kostnader för krisåtgärderna i samband med pandemin har blivit lägre än väntat, rapporterar Ekonomistyrningsverket, ESV. Också minskningen av BNP – 4,4 procent under året – är lägre än förväntat.
De åtgärder som har vidtagits för att motverka effekterna av coronapandemin gör att utgifterna ökar kraftigt i år, konstaterar ESV i ett pressmeddelande. Ökade utgifter och minskade skatteintäkter leder tillsammans till ett underskott på 204 miljarder kronor i den offentliga sektorns finansiella sparande.
Efter ett kraftigt fall under våren har aktiviteten i ekonomin nu vänt upp. Men bruttonationalprodukten, BNP, minskar ändå med 4,4 procent i år. Enligt ESV är det mindre än väntat, samtidigt som statens kostnader för krisåtgärderna blir lägre än väntat. Det framgår av ESVs nya prognos. Samtidigt ökar arbetslösheten med nära 2 procentenheter till 8,6 procent.
Även den offentliga sektorns bruttoskuld, den så kallade Maastrichtskulden, ökar mindre än väntat, ESV räknar ändå med att den stiger till 41 procent av BNP i år. Den ligger därmed strax över det övre intervallet för skuldankaret som är 40 procent.
Enligt ESV kommer återhämtningen att fortsätta nästa år, samtidigt som BNP ökar snabbt. I den ordinarie septemberprognosen har regeringens och samarbetspartiernas återstartspaket på drygt 100 miljarder kronor inte beaktats. Men enligt en preliminär uppskattning av vilka effekter paketet kommer att få bedömer ESV att insatserna kommer att öka BNP-tillväxten och sysselsättningen. Paketet beräknas preliminärt öka underskottet i offentliga sektorns finansiella sparande till drygt tre procent av BNP nästa år. Skuldkvoten kommer därmed att ligga kvar på ungefär samma nivå som 2020.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.