Kriminalvårdschef bröt mot repressalieförbud
Kriminalvården får kritik av Justitiekanslern för att en hög chef uttryckt sin ”starka besvikelse” över en facklig företrädares uttalanden i Göteborgs-Posten och Ekot. Den viktiga öppna debatten riskerar att strypas, skriver JK i beslutet.
Det var en företrädare från fackförbundet Seko som uttalat sig offentligt om omfattande personalflykt och höga sjuktal på häktet i Göteborg.
En tid därefter deltog regionchefen på ett regionalt samverkansmöte, och uttryckte där sin starka besvikelse över den negativa uppmärksamhet Kriminalvården fått. Den fackliga företrädarens framträdande i media ”har försvårat rekryteringsläget och förvärrat bemanningssituationen”, sade hon enligt det protokoll som lades upp på myndighetens intranät.
Chefens agerande står i strid med repressalieförbudet mot offentliganställda som uttalar sig i medierna om den egna arbetsplatsen, anser Justitiekansler Anna Skarhed, JK. Visserligen hade den facklige representanten inte drabbats av några arbetsrättsliga åtgärder – vilket kunde ha föranlett straffrättsligt ansvar – men en arbetsgivare får inte uttrycka sig så att det kan uppfattas som ett sätt att hindra de anställdas yttrandefrihet.
När det gäller den typen av uttalanden som Sekoföreträdaren gjort, om bemanningsproblem och även om tystnadskultur, ”måste utrymmet för att kritisera att en anställt har vänt sig till massmedia anses vara närmast obefintligt”, skriver JK.
Häktes- och anstaltschefen i Göteborg, Hanna Jarl, säger till Sekotidningen att hon bedömer att Kriminalvårdens medarbetare fortsatt vågar prata med media.
”Men självklart är det något vi måste prata vidare om. Det kan finnas behov av utbildning av såväl chefer som medarbetare.”
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.