Kriminalvårdens skuldberg hos kronofogden
Kriminalvårdens omorganisation har inte varit smärtfri. Under årets första tre månader har myndigheten dragit på sig 300 000 kronor i förseningsavgifter och 75 noteringar hos Kronofogden. Samtidigt får ledningen kritik av facket för att kostnaderna ökar.
Vid årsskiftet genomförde Kriminalvården en omfattande omorganisation efter år av förberedelser. En förändring är att det mesta av administrationen flyttats från regionkontoren till huvudkontoret och ett nytt servicecenter. Där ska nu alla fakturor och löner inom myndigheten hanteras. Det har skapat en omfattande oreda. I ekonomisystemet låg 31 mars 3 999 obehandlade fakturor, alla inkomna efter omorganisationen.
På grund av de obetalda fakturorna har Kriminalvården under första kvartalet tvingats betala drygt 300 000 kronor i dröjsmålsräntor och förseningsavgifter. Under årets tre första månader har Kronofogden fått in 75 anmälningar som gäller utebliven betalning från Kriminalvården.
– Det låter förfärligt, säger STs avdelningsordförande Per Sunneborn när han får del av uppgifterna.
– Det är pengar som skulle kunna användas bättre, till exempel i arbetet mot återfall i kriminalitet.
Kriminalvården är en av Sveriges största myndigheter med drygt 9 000 årsarbetskrafter. Men det är en myndighet med en krympande verksamhet. Fängelserna, häktena och frivården får allt färre klienter.
I budgetunderlaget till regeringen ger generaldirektör Nils Öberg en positiv bild av hur myndigheten lyckats bli effektivare under de senaste åren:
»Under flera år har Kriminalvården vidtagit åtgärder för att öka kostnadsmedvetenheten, varaktigt minska våra utgifter och överlag öka verksamhetens effektivitet. Vi ser nu att dessa ansträngningar gett resultat«, skriver han.
Men en granskning av Kriminalvårdens årsredovisningar och budgetunderlag visar en annan utveckling. Kriminalvårdens kostnader har aldrig varit högre trots att man nu har färre klienter än tidigare.
- Kostnaderna per vårddygn i fängelser och häkten har ökat med cirka 16 procent de senaste tre åren.
- Och kostnaderna kommer att fortsätta öka – under de närmaste åren vill Kriminalvården ha 449 miljoner kronor mer. Från 7 884 miljoner kronor i dag till 8 333 miljoner 2018 – trots att minskningen av antalet klienter beräknas fortsätta de kommande åren.
- Under de tre senaste åren har antalet anställda ökat med 300 personer.
Per Sunneborn ser kostnadsökningarna som ett bekymmer:
– Kostnaderna tycks skena. Som facklig företrädare är jag naturligtvis glad för att verksamheten får pengar. Men jag är skattebetalare också och jag ser att vi utför mindre kriminalvård för mycket mer pengar.
Att det blir färre klienter är en trend som håller i sig, enligt Kriminalvårdens beräkningar. Fram till 2018 väntas antalet intagna i häkten och på anstalter minska med ytterligare 360 personer till 5 130. Men det har inte blivit fler vårdare per klient än tidigare.
Det är främst myndighetens huvudkontor som expanderat. 2008 arbetade cirka 400 personer på huvudkontoret och regionkontoren. I dag är 800 personer organisatoriskt placerade på huvudkontoret.
– När mina medlemmar får höra det blir de förtvivlade. För samtidigt som kostnaderna ökar har vi brist på personal ute på anstalterna, i den klientnära verksamheten, säger Per Sunneborn.
”Syftet inte att sänka kostnader”
Försenade betalningar och anmälningarna till Kronofogden är övergående problem, enligt Kriminalvårdens ekonomidirektör Charlotta Gustafsson. Att myndighetens kostnader ökar är det svårt att göra något åt, menar hon.
Kriminalvårdens omorganisation har skapat inkörningsproblem, säger ekonomidirektör Charlotta Gustafsson.
– Vi har gjort många saker samtidigt, många har bytt jobb, vi har ett nytt ekonomisystem och en ny leverantör för inskanning av fakturor.
Charlotta Gustafsson medger att Kriminalvården har fått många anmälningar till Kronofogden på grund av uteblivna betalningar, men säger att man har kontroll på problemen.
– Vi måste ha lite tålamod helt enkelt. Det gäller både oss som jobbar här och regeringen och riksdagen, säger hon.
Ska de som inte fått betalt i tid av Kriminalvården också visa tålamod?
– Våra leverantörer får ju kompensation med dröjsmålsränta och förseningsavgifter.
Att omorganisationen inte kommer att leda till några kostnadsminskningar är inte något som bekymrar Charlotta Gustafsson.
– Syftet med omorganisationen har inte varit att sänka kostnaderna utan att skapa en högre effektivitet med bättre långsiktighet och enhetlighet. Vi ska frigöra resurser i kärnverksamheten när administrationen läggs i ett servicecenter. Besparingar är inte huvudsyftet.
Charlotta Gustafsson förklarar kostnadsutvecklingen med att Kriminalvårdens största kostnadsposter är fasta och svåra att påverka.
– Sextio procent av våra utgifter är personalkostnader och femton procent är lokalhyror som vi inte kan göra så mycket åt. Våra fastigheter är rätt speciella, vi kan inte lätt hyra ut dem. Det är inte så många som vill hyra ett fängelse, förklarar hon.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
